Vårbudgeten: Kriget i Mellanöstern kan få stora effekter

Oron i Mellanöstern dämpar Sveriges ekonomiska återhämtning

Oron i Mellanöstern kastar en skugga över den svenska ekonomin och tvingar regeringen att revidera sina förväntningar om en snabb ekonomisk återhämtning. Tillväxtprognoserna har återigen skrivits ned och hushållen fortsätter att vara återhållsamma med sina utgifter.

När finansminister Elisabeth Svantesson presenterade regeringens vårbudget på måndagen uttryckte hon sin frustration över den oförutsägbara situationen i världen, särskilt kopplad till amerikansk politik under Donald Trump.

”Jag kan lugnt säga att jag är väldigt trött på en del av hans politik. Det som sker nu påverkar väldigt många människor och vår ekonomi. Den här oförutsägbarheten är skadlig,” förklarade Svantesson.

Finansministern betonade att det ännu är för tidigt att bedöma de långsiktiga konsekvenserna av konflikten i Mellanöstern. ”Det är svårt att sätta en procentsats på det eftersom oförutsägbarhet präglar väldigt mycket av det som nu händer. Men blir det värre så kommer såklart svensk ekonomi och andra länders ekonomi att påverkas.”

Trots de dystra utsikterna framhöll Svantesson att Sverige står relativt väl rustat för att hantera en eventuell fördjupad kris, tack vare landets låga statsskuld och mindre beroende av olja och gas jämfört med många andra länder.

Vårbudgeten, som fungerar som ett komplement till höstens mer omfattande budget, innehåller åtgärder för sammanlagt knappt åtta miljarder kronor. En betydande del av dessa medel riktas mot direkta stöd till bil- och villaägare – en prioritering som kan ses som ett försök att stimulera den privata konsumtionen som länge varit svag.

Skatten på bensin och diesel sänks tillfälligt med 1 krona respektive 40 öre per liter under perioden 1 maj till 30 september – en period som strategiskt nog sträcker sig strax efter valdagen. Samtidigt införs ett tillfälligt el- och gasstöd som kan ge villaägare cirka 1 500 kronor, med utbetalning planerad till mitten av juni.

”Skulle läget förvärras får vi återkomma med ytterligare åtgärder,” sade Svantesson och nämnde att regeringen ansökt hos EU-kommissionen om tillstånd att frångå EU:s minimikrav för bränslebeskattning.

Trots att arbetslösheten förväntas förbli hög även under 2024 minskar anslagen till arbetsmarknadspolitiska åtgärder med 100 miljoner kronor. Finansministern försvarade detta med att pengarna ändå inte skulle komma till användning.

”Vi vet att de här pengarna inte kommer att användas. Annars hade vi inte tagit bort dem. Vi flyttar helt enkelt pengar från olika konton. Vi har upptäckt under årens lopp att ibland skickar Arbetsförmedlingen tillbaka pengar,” förklarade hon och tillade att resurserna istället omfördelas till bland annat sommarjobb för unga.

En central utmaning för regeringen har varit att stimulera den privata konsumtionen. I höstbudgeten infördes flera åtgärder för att öka hushållens köpkraft, däribland sänkta inkomstskatter och tillfälligt sänkt matmoms – åtgärder som finansierades genom lån och bidrar till ett betydande statsfinansiellt underskott.

”Jag känner mig trygg i att den budget jag lade i höstas var väl avvägd i det läge vi då befann oss i. Vi vill att människor ska köpa varor och tjänster av våra företag. Det handlar om att få fart på ekonomin,” försvarade Svantesson.

Vårbudgetens övriga förslag inkluderar bland annat 386 miljoner kronor till Esrange i Kiruna, 327 miljoner för fler IVF-försök för barnlösa, 270 miljoner till rättsområdet, samt 250 miljoner för sommarbemanning i vården. Andra satsningar omfattar åtgärder för skolorna med 130 miljoner till språkfrukost, läxhjälp och fler skolböcker, samt 125 miljoner för subvention av flyg och färjor till Gotland.

Dessutom överförs 1,7 miljarder kronor från 2025 års budget till årets biståndsbudget på grund av minskade kostnader för asylmottagande under föregående år – en omfördelning som speglar de förändrade migrationsmönstren och prioriteringarna i svensk politik.