Svenska paradoxen: Bäst i EU på motion men bland de mest stillasittande
Sverige kan skryta med EU:s lägsta andel invånare som aldrig motionerar. Samtidigt är vi ett av de länder där befolkningen sitter mest still. Detta framkommer i EU-kommissionens senaste Europabarometer från 2022, där över 26 500 EU-invånare tillfrågades om sina motionsvanor.
– Det som är kul är att undersökningen visar att vi ligger i topp i Europa när det handlar om motion och rörelse. Men paradoxen är att vi också är bland de sämsta när det kommer till att vi sitter mest, säger Kajsa Sellidj Wretman, utvecklingsstrateg på Korpen Svenska motionsidrottsförbundet.
Undersökningen, som inkluderade 1 043 svenskar, visar att endast tolv procent av svenskarna uppger att de aldrig motionerar – den lägsta andelen i hela EU. Samtidigt rapporterar 17 procent av svenskarna att de sitter stilla mer än åtta och en halv timme per dag, vilket placerar Sverige bland de sex mest stillasittande länderna i unionen. Endast Nederländerna, Cypern, Grekland, Danmark och Tjeckien har en högre andel.
EU-kommissionen använder Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendation om 150 minuters måttlig fysisk aktivitet per vecka som riktmärke, vilket motsvarar cirka 20 minuter per dag.
För att inspirera fler att röra på sig anordnade Korpen nyligen en motionsvecka som en del av EU-projektet ”European Week of Sport”. Både privatpersoner och över 350 svenska arbetsplatser deltog i initiativet.
– Som alla vet är det ett stort problem att vi rör oss för lite, säger Erik Eng, generalsekreterare för Korpen. Men vi vill inte vara ytterligare en aktör som bara säger vad som är problematiskt, utan i stället vara lite mer lösningsorienterade.
Korpens motionsvecka, som genomfördes för andra året i rad, erbjöd enkla tips och instruktionsfilmer för att få människor i rörelse oavsett tidigare erfarenhet. Aktiviteterna inkluderade allt från ”slowrunning” till styrketräning och naturparkour.
– De här initiativen ska ha en låg tröskel, förklarar Erik Eng. Vi vill att alla ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Alla ska kunna göra något enkelt.
På frågan om denna typ av lågtröskelinitiativ saknas i dagens idrotts-Sverige svarar Eng utan tvekan: ”Ja, så är det, absolut. Det är till exempel dem som redan tränar som i högsta grad använder friskvårdsbidraget. Men hur når man dem som inte rör sig så himla mycket?”
På förlossningsavdelningen på Danderyds sjukhus har man tagit fasta på vikten av rörelse i vardagen. Där samlas personalen regelbundet för korta ”rörelsepauser” där de sträcker ut slitna axlar, armar och ryggar.
– Den här typen av aktiviteter kan göra jättestor skillnad, säger Katarina Söderbäck, biträdande chef och en av fyra hälsoinspiratörer på avdelningen. Dels för sammanhållningen, dels för att lite lugna kroppen och stretcha ut.
Hennes kollega Laura Serna tillägger att det till en början var svårt att implementera rutinen, men att alltfler har insett fördelarna när aktiviteterna blivit mer regelbundna.
Emma Eriksson Tapper, friskvårdskonsulent på sjukhuset, leder passen och erkänner att det finns många saker som konkurrerar om uppmärksamheten på en arbetsplats som ett sjukhus.
– Men oftast, om man hjälps åt som kollegor, så kan ju i alla fall någon i gruppen ta en paus, säger hon.
Den största utmaningen med att få människor att röra sig 20 minuter om dagen är enligt Kajsa Sellidj Wretman främst tidsbrist.
– Vi har precis släppt en undersökning som visar att det ofta handlar om tidsbrist, förklarar hon. Många svarar också att om arbetsgivaren hade erbjudit en friskvårdstimme så hade det gjort stor skillnad.
Den svenska paradoxen med hög motionsgrad men samtidigt mycket stillasittande visar att trots vårt rykte som ett hälsomedvetet land har vi fortfarande utmaningar att tackla när det gäller vardagsmotion och att bryta stillasittandet, särskilt på arbetsplatser.
