Sverige visar mental styrka i vägen till JVM-guldet

Även om Sverige gick genom hela mästerskapet obesegrat var resan mot slutspelet allt annat än problemfri. I de två inledande matcherna mot Slovakien och Schweiz tvingades det svenska laget kämpa hårt för att säkra segrar. Det svenska spelet uppvisade tydliga brister under de första matcherna, särskilt i den egna zonen.

Det som utmärkte denna trupp var dock hur både spelare och ledare hanterade dessa utmaningar. Laget växte för varje match och visade kontinuerlig förbättring genom hela turneringen. När det verkligen gällde spelade de sin bästa hockey – ett motbevis mot den vanliga uppfattningen att svenska hockeylandslag ofta underpresterar när pressen är som störst.

Denna generation juniorspelare har visat att den gamla sanningen inte längre gäller. I stället har de demonstrerat imponerande mental styrka genom hela turneringen, vilket var avgörande i de tuffa slutspelsmatcherna.

I guldlaget fanns redan före turneringen etablerade stjärnor som Ivar Stenberg, Anton Frondell och Victor Eklund. Men mästerskapet blev också ett skyltfönster för nya talanger. Backen Leo Sahlin Wallenius, lagkaptenen Jack Berglund och lagets yngste spelare Viggo Björck har alla presenterat sig för en större publik genom sina prestationer.

Det som utmärkte detta lag var dock att ingen spelare, oavsett status, slarvade med det hårda jobbet. Det kollektiva ansvarstagandet från samtliga 25 spelare i truppen blev nyckeln till framgången. Alla bidrog på sitt sätt, vilket skapade en stark sammanhållning som bar laget hela vägen.

Anton Frondell, som säkrade finalplatsen med sin avgörande straff i semifinalen mot Finland, blev lagets främsta målskytt under turneringen. Hans kyla i avgörande lägen symboliserade väl den mentala styrka som hela laget uppvisade.

En avgörande faktor för guldframgången var det stabila målvaktsspelet. Ingen position i hockey är så utsatt som målvaktens, där ett enda misstag kan vara skillnaden mellan vinst och förlust. För att vinna guld krävs exceptionellt målvaktsspel, och i årets turnering hade Sverige precis det.

Det blev tidigt tydligt att 18-årige Love Härenstam var förbundskapten Magnus Hävelids förstaval mellan stolparna, trots att han är underårig och kan delta i ytterligare ett JVM nästa år. Valet visade sig vara helt rätt. I semifinalen mot Finland framträdde Härenstam som en matchvinnare med avgörande räddningar både i förlängningen och under straffläggningen.

I finalen mot Tjeckien släppte han visserligen in två mål i slutskedet, men bidrog med flera viktiga räddningar i kritiska situationer som höll laget kvar i matchen. Under turneringen fick Härenstam också värdefullt stöd från sin bästa vän Herman Liv, som stod en av matcherna i gruppspelet.

För Liv, som nu avslutar sin juniortid, och flera andra i truppen blev guldet en perfekt avslutning på juniorkarriären. Härenstam däremot har chansen att försvara guldet redan nästa år, då han fortfarande är ung nog att delta.

Sveriges framgång i JVM visar på den bredd och kvalitet som finns i svensk juniorhockey. Lagets förmåga att växa under turneringen, ta steg för varje match och prestera som bäst när det verkligen behövdes är kvaliteter som bådar gott för framtiden. Detta guld är inte bara en framgång för denna specifika trupp utan också ett kvitto på det framgångsrika utvecklingsarbete som bedrivs inom svensk ishockey.

Dela.

11 kommentarer

  1. Isabella Moore on

    Imponerande hur laget växte efter varje match. Det visar hur mental styrka är lika viktigt som teknisk skicklighet.

Leave A Reply