Efter Kanadabråket – ”Guld-Rasmus” vill införa VAR i curling

Kontroversen kring mätningar i OS-curlingen har lett till att flera av sportens främsta spelare nu öppet förespråkar införandet av ett videogranskningssystem, liknande fotbollens VAR. Efter flera uppmärksammade tvister på curlingisen i Cortina d’Ampezzo växer kraven på modernisering av bedömningssystemet.

– Jag tycker att det vore bra, då skulle man slippa många av de här diskussionerna som kan uppkomma på banan, säger den svenska curlingspelaren Rasmus Wranå till Bonniers medier.

Debatten tog fart efter flera kontroversiella situationer under pågående olympiska turneringar, där lag ifrågasatt domslut vid mätningar av stenars position. I curling kan millimetrar avgöra poäng, och i turneringens intensiva atmosfär har meningsskiljaktigheter kring domarnas mätningar skapat spänningar mellan lagen.

Curling har länge stoltserat med en stark tradition av sportslighet och respekt, men i takt med att sporten professionaliserats och insatserna höjts har även kraven på objektiv och exakt bedömning ökat. OS-turneringen i Cortina representerar curlingens absoluta elitnivå, där medaljer och nationell ära står på spel.

Diskussionen om tekniska hjälpmedel i curling är inte ny, men har intensifierats under detta OS. Sportens styrande organ, World Curling Federation, har tidigare varit avvaktande till omfattande tekniska förändringar, delvis för att bevara sportens traditionella karaktär och delvis av kostnadsskäl.

– Det är klart att det skulle kosta en del att införa sådana system, men på den här nivån borde det vara möjligt. I fotbollen fungerar det ju, även om det ibland tar lite tid, påpekar Wranå.

Andra curlingspelare som uttalat sig i frågan menar att tekniken finns tillgänglig och att det handlar om en naturlig utveckling av sporten. Flera lag har upplevt situationer där de ansett att mätningar gjorts felaktigt, vilket påverkat matchresultat och i förlängningen även laguppställningarna i slutspelet.

Expertkommentatorer pekar på att sportens ökande popularitet och mediaexponering gör frågan mer akut. Med miljontals tittare världen över som följer matcherna blir kontroversiella domslut snabbt föremål för debatt och analys i sociala medier.

– När man tävlar på den här nivån och det handlar om olympiska medaljer, då vill man ju att det ska vara så rättvist som möjligt, säger en annan OS-deltagare som vill vara anonym.

Motståndare till förändringen hävdar att curlingens charm delvis ligger i dess mänskliga element och att överdriven teknikanvändning riskerar att förlänga matcher och minska sportens flyt. Dessutom finns farhågor att teknikkraven skulle göra sporten mindre tillgänglig på lägre nivåer, där resurser för avancerad teknik saknas.

World Curling Federation har ännu inte kommenterat de senaste kraven på VAR-liknande system, men uppges följa debatten noggrant. Efter OS förväntas en utvärdering av turneringens domarsystem, där spelarnas synpunkter kommer att vägas in.

Sveriges curlinglag, som tillhör världseliten, har varit inblandade i flera jämna matcher under turneringen där precisa mätningar varit avgörande. Lag Edin, som svenska herrlaget ofta kallas efter dess skip Niklas Edin, har vunnit OS-guld vid tidigare spel och vet hur små marginaler som kan avgöra medaljstriden.

Diskussionen om tekniska hjälpmedel i curling speglar en bredare trend inom internationell elitidrott, där traditionella sporter successivt anammar nya teknologier för att säkerställa rättvisa och transparens. Tennis har sitt Hawk-Eye, fotbollen sitt VAR, och nu står curlingen potentiellt inför ett liknande teknikskifte.

Oavsett utfallet av debatten fortsätter OS-turneringen i Cortina med höga förväntningar på de svenska lagen, som trots kontroverser kring mätningar behåller fokus på sitt huvudmål – att ta medalj för Sverige i en av våra mest framgångsrika vinterolympiska sporter.