Jens Littorin: Guldlaget petat till VM – det säger en del om styrkan på svenskarnas nya favoritsport

I Cortina skrev Lag Hasselborg curlinghistoria med sin tredje raka OS-medalj, denna gång ett guld. Anna Hasselborg, Sara McManus, Agnes Knochenhauer, Sofia Scharback och Johanna Hedlin har därmed uppnått något som inget damlag tidigare lyckats med. På herrsidan har Lag Niklas Edin också tre raka OS-medaljer, men nu är damerna ikapp.

Trots detta kommer Hasselborgarna inte att få möjlighet att tävla i VM i Calgary i mars. Istället är det Isabella Wranås lag som får representera Sverige – samma Isabella Wranå som tog OS-guld i mixeddubbel tillsammans med Rasmus Wranå.

Att laget som precis vunnit OS-guld inte får åka till VM kan tyckas märkligt, särskilt med tanke på att Hasselborg har goda chanser att ta den VM-titel som fortfarande saknas i lagets annars imponerande prisskåp. Beslutet grundar sig dock på rankningspoäng. Uttagningen gjordes före OS, och några svaga resultat från Hasselborgs lag i två Grand Slam-turneringar gjorde att Wranås lag kunde passera i rankingen.

I en intervju före OS uttryckte Anna Hasselborg en viss kluvenhet kring den inställda VM-resan. ”Helt ärligt så känns det rätt skönt. Jag har inte samma ork för att ladda om. Samtidigt känns det tråkigt eftersom många nationer inte kommer att skicka sina bästa lag till VM. Det hade varit en bra chans att ta det där guldet,” sade hon.

Sverige har ändå goda chanser till VM-medalj genom Lag Wranå. Den hårda konkurrensen mellan de svenska lagen understryker curlingens starka position i landet. Det visar också OS-insatsen med all tydlighet.

De två medaljerna från Cortina var Sveriges elfte och tolfte av 19 möjliga sedan curlingen återkom till OS-programmet 1998. Fem av dessa är guld. Under de två senaste olympiska spelen har Sverige tagit medalj i fem av sex grenar. Ingen annan svensk idrott kan matcha den medaljprocenten, åtminstone inte i olympiska sammanhang.

Bakom framgångarna står givetvis spelarnas insatser, men också hängivna föräldrar, släktingar och eldsjälar i curlingklubbar runt om i landet. Ett relativt litet specialförbund har producerat resultat i världsklass under lång tid.

Trots dessa framgångar har curlingen aldrig belönats med ett Bragdguld eller ett Jerringpris. Med tanke på den curlingfeber som spridit sig i landet under OS kan det möjligen förändras i år.

Priserna är dock av mindre betydelse jämfört med den fantastiska reklam som sporten fått tack vare OS-framgångarna – inte minst genom de uppmärksammade kanadensiska svordomar som följde på deras dubbelduttande i en match.

På samma sätt som bordtennis upplevde ett uppsving efter ”Trulsfebern” i Paris, kan curlingen nu förvänta sig ett ökat intresse. Många kommer sannolikt att vilja prova på en sport som kombinerar fysiska färdigheter med strategisk tankeverksamhet. En relevant fråga är dock om det finns tillräckligt med istid för alla nya intresserade.

Vad händer då med Lag Hasselborg nu när ännu en OS-medalj är säkrad och när de inte får spela VM? På den frågan svarade skippern lugnande före OS: ”Det här är inte slutet för Lag Hasselborg.”

Sedan curlingen blev ordinarie OS-sport 1998 har Sverige tagit tolv medaljer av 19 möjliga. Från brons i Nagano 1998 med Lag Elisabet Gustafsson, via Anette Norbergs guldlag i Turin 2006 och Vancouver 2010, till de senaste årens framgångar med både Lag Edin och Lag Hasselborg. Det är ett arv som Lag Wranå nu får förvalta när de representerar Sverige i VM i Calgary.