Jens Littorin: Nya skandaler visar att matchfixarna flyttar över gränsen

I Finland har matchfixningen ökat markant under de senaste åren, medan trenden i Sverige pekar i motsatt riktning. Under 2024 har Finlands centrum för etik inom idrotten (FCEI) tagit emot rapporter om 45 misstänkta matcher, vilket följer på fjolårets 53 fall. Detta står i skarp kontrast till Sverige, där antalet rapporterade misstänkta matcher har minskat betydligt sedan toppåren 2018 och 2019, då 44 respektive 47 fall noterades.

Denna utveckling kan tyda på att matchfixningssyndikaten rör sig över gränserna och anpassar sig till nya förutsättningar. När ett land skärper sitt motstånd mot matchfixning, flyttar verksamheten ofta till grannländer där kontrollen uppfattas som mindre strikt.

Vid ett internationellt seminarium om matchfixning för några år sedan framträdde en anonym matchfixare som pekade ut Sverige som det land där det var lättast att manipulera matcher. Sedan dess har situationen förbättrats avsevärt i Sverige, mycket tack vare ökad medvetenhet genom medial uppmärksamhet samt omfattande resurssatsningar från både fotbollens organisationer och politiskt håll.

Den finska tidningen Hufvudstadsbladet har i en artikelserie kartlagt hur matchfixare systematiskt angripit finsk fotboll. Ett aktuellt exempel är division 3-laget Finnkurd från Helsingfors, som nyligen uteslutits ur serien eftersom klubbledningen inte anses ha gjort tillräckligt för att motverka den omfattande matchfixningen i klubben.

Detta är inte första gången Finland drabbas av matchfixningsskandaler. Redan 2011 avslöjades en av världens mest ökända matchfixare, Wilson Raj Perumal, efter att ha placerat afrikanska fotbollsspelare i klubben RoPS i Rovaniemi. Dessa spelare manipulerade matcher på beställning. Samma nätverk skulle senare försöka infiltrera det svenska division 1-laget Nyköpings BIS.

Hufvudstadsbladet avslöjar dessutom att ukrainska spelare som misstänks för matchfixning i Finland tidigare har varit inblandade i riggade matcher i Tjeckien. Tidningen rapporterar även om brasilianska matchfixare som placerat spelare i finska klubbar – samma metod som försöktes i Växjö 2019.

Även Norge har nyligen drabbats av en matchfixningsskandal. Förra veckan grep norsk polis sju personer misstänkta för grov korruption och bedrägeri, varav två har identifierats som spelare i KFUM Oslo i den högsta ligan. Misstankarna gäller avvikande spelmönster hos spelbolag på gula kort som de två spelarna fått. Båda nekar till anklagelserna.

Detta påminner om fallet med den tidigare allsvenska spelaren Pawel Cibicki, som 2019 stängdes av för att avsiktligt ha tagit ett gult kort i en allsvensk match. Norge drabbades även av en större skandal 2012 kring flera division 2-matcher, men den styrdes faktiskt från Sverige.

Trots den positiva utvecklingen i Sverige finns det alltså skäl till fortsatt vaksamhet. Förra sommaren noterades stora insatser hos asiatiska spelbolag på att ett sydsvenskt U21-lag skulle förlora tre matcher i följd, vilket också skedde.

Matchfixning är en lukrativ internationell brottsverksamhet som ständigt anpassar sig efter nya förutsättningar. Huvudmännen befinner sig ofta i ett land medan utförarna opererar i ett annat. Metoderna förblir desamma, men de geografiska områdena varierar beroende på var motståndet är svagast.

Det finska fotbollsförbundets beslut att utesluta Finnkurd ur serien på grund av bristande åtgärder mot matchfixning skulle kunna tjäna som exempel för svensk fotboll. Trots färre rapporterade fall i Sverige är det tydligt att hotet från matchfixning kvarstår och kräver fortsatt uppmärksamhet och motåtgärder.