Johan Esk: All snö över OS-orterna är guld för alla klimatskeptiker

Den varierande vintern utmanar klimatprognoser och sporttraditioner

Uttalandet har cirkulerat flitigt i sociala medier under den kalla svenska vintern. I en intervju med Expressen från 2006 förutspådde Pär Holmgren, nuvarande MP-politiker och tidigare SVT-meteorolog, att Vasaloppet inte skulle överleva sitt 100-årsjubileum 2022. När man läser intervjun igen två decennier senare är det svårt att förstå hur han kunde vara så säker på sin prognos.

Årets vinter visar tydligt hur svårt det är att förutsäga exakt hur den globala uppvärmningen påverkar jetströmmen som driver vädersystemen och därmed vintrarna i Europa. Klimatexperter är oeniga om orsakerna till den ovanliga kylan som drabbat både Europa och Nordamerika denna säsong.

Vintersporttävlingar används ofta som exempel i klimatdebatten, ofta på ett förenklat sätt. När tävlingar genomförs på smala konstsnöstråk omgivna av brun mark, tolkas det av vissa som ett bevis för att klimatförändringarna redan är här. När samma tävlingar avgörs i natursnölandskap, som under pågående olympiska spel i Italien, hörs röster från andra sidan debatten som hävdar att bilderna bevisar att klimathotet är överdrivet.

I de pågående olympiska spelen har tv-tittare kunnat se bruna sluttningar på vissa sidor av dalarna medan längdåkarna tävlar i snötäckta spår i Val di Fiemme. Situationen liknar den under VM 2013, men med en viktig skillnad – områdena utan snö är större nu. På dalens norrsluttningar ligger natursnön djup, medan de sydvända sluttningarna uppvisar allt större barmarksfläckar.

Väderförhållandena har varierat kraftigt under spelens gång. I början av evenemanget var det snöoväder i Cortina, så kraftigt att snökedjor var nödvändiga för att ta sig fram. Slalomtävlingarna i Bormio genomfördes delvis i snökaos och transporterna mellan OS-orterna Bormio och Livigno påverkades av snöfallet.

Detta står i stark kontrast till situationen några veckor tidigare. I slutet av januari, när den blivande dubbla OS-mästaren Frida Karlsson tränade i spåren på höghöjdsplatån mellan 1800-2000 meters höjd, fanns ovanligt många och stora snöfria fläckar. Nere i dalen där Marcialonga, Italiens stora långlopp, skulle genomföras några dagar senare fanns ingen natursnö alls. Trots det var arrangörerna obekymrade – tack vare dalens kalla nätter och rutinerna för att producera konstsnö kunde spåren säkras.

I en debattartikel i DN föreslog en skribent att alla grenar under ett vinter-OS som skadar klimatet borde avvecklas. Problemet är att detta skulle innebära slutet för hela vinter-OS. Dagens skidtävlingar på elitnivå genomförs sedan länge med konstsnö som bas för att säkerställa genomförandet. Detsamma gäller för curling, ishockey och skridskoåkning, som inte längre avgörs på naturis. Man kan också ifrågasätta hur miljösmarta uppvärmda sim- och idrottshallar är under kalla vintrar.

Lagom till Marcialonga kom dock snön, och den föll ymnigt över de italienska OS-bergen och dalarna. Åkarna fick navigera i djup lössnö, och på dessa breddgrader räcker en rejäl snömängd länge. Trots detta är det uppenbart att förändrade vintrar har påverkat livet i de europeiska bergstrakterna. Glaciärerna krymper och turistorter som inte ligger på tillräckligt hög höjd har drabbats ekonomiskt.

Efter Frida Karlssons andra guldmedalj berättade en tidigare landslagsåkares mor om en skidort i Österrike som hon och väninnorna besökt för 30 år sedan. Idag finns där bara konstsnö i backarna, och byn har förlorat sin tidigare livskraft när turister valt snösäkrare orter på högre höjd.

Hur Vasaloppet kommer att kunna genomföras i sin nuvarande sträckning om 20 år är svårt att förutsäga. Mycket beror på hur myrarna längs spåret kan frysa i framtiden. Framtidens olympiska vinterspel kommer sannolikt också att se annorlunda ut.

De pågående spelen, utspridda över flera orter, kallas logistiskt för framtidens OS. På längre sikt vore det kanske logiskt att öppna vinter-OS för fler sporter som traditionellt har mästerskap under vintertid, särskilt med tanke på att sommar-OS har blivit ett allt större evenemang. Företrädare för traditionella vintersporter motsätter sig dock detta och håller fast vid att vinter-OS ska avgöras på is och snö – trots att deras egna sporter numera genomförs på konstgjort underlag.

Årets OS har två huvudorter med helt olika förutsättningar. Medan Milano bjuder på vårvärme med 15 grader och sol, håller sig temperaturen i Cortina runt nollstrecket. Årets olympiad kan därför beskrivas som både ett vår- och vinter-OS – en illustration av de utmaningar som klimatförändringarna medför för framtidens vintersport.