Svenska fotbollslandslagets stormiga tider
Amy har dragit vidare, men för Jon Dahl Tomassons lag väntar nya stormar efter några dagars halvtidsvila. För oss i media skapar turbulensen kring landslaget ett större engagemang. Inte bara för att stormarna ger oss historier att rapportera om, utan för att allmänhetens intresse ökar markant. Människor vaknar till, ställer frågor och vill diskutera kommande matcher, vilket riktar fler blickar mot landslaget.
Höststormen 2025 är långt ifrån första gången det blåser kring det svenska herrlandslaget i fotboll. Redan på 1980-talet under ”Laban” Arnessons tid pågick en intensiv debatt om spelsystemet.
Under Söderberg/Lagerbäcks era uppstod ett öppet gräl på träningen bara dagar före en VM-premiär – något som Lagerbäck senare förnekade. Särskilt minnesvärdig var presskonferensen efter att Olof Mellberg, Zlatan Ibrahimovic och Christian ”Chippen” Wilhelmsson stängts av när de utan tillstånd firat Mellbergs födelsedag, även om det skedde utan alkohol.
När Mellberg senare återvände till landslaget, höll han en presskonferens med Lagerbäck vid sin sida. Mellberg kritiserade då landslagsledningen öppet och stämningen var så kylig att Råsundas katakomber nästan kunde ha spruckit.
Erik Hamréns tid präglades av missförstådda liknelser och två förödande förluster: mot Nederländerna borta 2010 och mot Österrike hemma 2015. Båda matcherna slutade 4-1, och i båda fallen var resultatet smickrande för Sverige. Förlusten 2010 skadade den dåvarande truppens självbild lika mycket som nederlaget mot Kosovo 15 år senare.
Janne Anderssons temperament blev alltmer påtagligt utåt med tiden. Under en efter-matchen-diskussion lyckades Bojan Djordjic trycka på de knappar som fick Andersson att explodera.
Under Jon Dahl Tomassons tid har det uppstått missförstånd med spelare som Anthony Elanga och Hugo Larsson. När Robin Olsen fick veta att han inte längre var förstavalet i målet, utbröt den så kallade ”Olsen-gate”.
Att Tomasson är dansk är oväsentligt i sammanhanget. Hans ledarstil kan och bör diskuteras. Det stora problemet ligger dock i att hans spelfilosofi har visat sig vara extremt sårbar. Kaoset mot Kosovo var ingen engångsföreteelse – försvaret har uppvisat svagheter under längre tid, och nu har bristerna blivit fullt synliga.
Tomassons spelidé har två huvudsakliga problem. Dels har försvarsspelarna inte visat sig vara tillräckligt skickliga för att hantera de höga krav som systemet ställer, dels är systemet mer lämpat för ett klubblag där det kan tränas in dag efter dag, vecka efter vecka.
När Tomasson presenterade truppen förra veckan verkade han mer samlad och allvarlig än vanligt. På måndagens pressträff var dock leendet tillbaka, trots den problematiska situationen i truppen.
Mittbackarna som var helt vilsna i Kosovo har haft det tufft på sistone. Isak Hien har varit skadad men återvände nyligen till Atalantas startelva. Hjalmar Ekdal har däremot varit petad i Burnley. Victor Nilsson Lindelöf är tillbaka i truppen men är endast redo för inhopp.
Dejan Kulusevski är fortfarande skadad och saknas i truppen. Viktor Gyökeres kämpar för att hitta målformen i Arsenal medan Alexander Isak söker efter sin form i Liverpool. Hugo Larsson kritiserades hårt efter sin senaste insats för Eintracht Frankfurt, och Anton Saletros var delaktig i vad som enligt honom själv kan ha varit den sämsta halvleken i AIK:s historia, när Värnamo ledde med 3-0 i Solna vid halvtid (matchen slutade 3-2).
Robin Olsen har valt att fokusera på Malmö FF, något som många landslagssupportrar säkert uppskattar givet de senaste turerna.
På fredag väntar Schweiz, som gjort sju mål på sina två första matcher i VM-kvalet. Med tanke på Schweiz offensiva kapacitet och Sveriges defensiva brister är prognosen inför fredagens match på Strawberry Arena tydlig: det är stormvarning för det svenska landslaget.
