Sebastian Samuelsson: Från stafettmisslyckande till bronssuccé

Och så var han där på skjutvallen i en stafett igen. En ny stafett i en ny kontext. Denna gång med ett helt annat ansvar än i OS-mixedstafettens inledning.

När Sebastian Samuelsson lade sig ner för sitt första skytte i herrstafettens avslutande sträcka i Antholz var förväntningarna höga. Till skillnad från mixedstafetten, där han misslyckades totalt och sköt bort Sveriges chanser, var uppdraget nu att säkra en medalj efter ett utmärkt förarbete av lagkamraterna Viktor Brandt, Jesper Nelin och Martin Ponsiluoma.

Förutsättningarna kunde knappast varit mer dramatiska. På 1600 meters höjd i Antholz, en ort där Samuelsson historiskt sett alltid haft det svårt, var det guldläge när han tog över stafettpinnen. Med snön fallande och med storfavoriterna Frankrike och Norge tätt intill tog han god tid på sig i skyttet.

Men så kom det en bom. Och sedan ytterligare en. Guldchanserna försvann, men till skillnad från kollapsen i mixedstafetten lyckades han denna gång samla sig. Inga fler missar följde och Samuelsson säkrade ett välförtjänt brons till Sverige. Med tanke på laguppställningen och den varierande OS-formen hos både Nelin och Samuelsson var resultatet mer än godkänt.

Samuelsson etablerade sig som ”silver-Sebbe” under OS 2018 när han var med och ledde det svenska landslagets stora genombrott i skidskytte med ett individuellt silver och guld i stafett. Redan då utmärkte han sig inte bara för sina idrottsliga prestationer, utan även för sitt agerande utanför spåret.

Hans mod att uttrycka åsikter och den verbala förmågan att artikulera dem tydligt har gjort honom till en av de mest framträdande rösterna inom internationell skidskytte. Sedan genombrottet 2018 har Samuelsson utvecklats som idrottare, klippt håret och skaffat sig rutin, men fortsatt att vara en stark röst i viktiga frågor inom sporten.

Som ordförande i det internationella skidskytteförbundets aktivas kommitté har Samuelsson konsekvent stått på barrikaderna i kampen mot dopning och ryskt deltagande i internationella tävlingar. Det mest imponerande är att hans åsikter vilar på en stabil grund – han talar inte bara för att följa trender eller skapa rubriker.

Ännu mer anmärkningsvärt är att Samuelsson lyckas kombinera sitt tävlande med sitt engagemang utan att det ena påverkar det andra negativt. När han ibland misslyckas i skyttet eller har problem med skidåkningen beror det sällan på att han skapat rubriker utanför sporten.

I hela den svenska OS-truppen är Sebastian Samuelsson kanske den idrottare som är mest fascinerande att följa, både för hans idrottsliga prestationer och hans engagemang i frågor utanför sporten. Det är också därför det är så spännande att fundera på vad han kommer att göra efter sin aktiva karriär.

Samuelsson, som redan är småbarnspappa, lever nu det strukturerade och fokuserade liv som krävs av en elitidrottare. Men när karriären en dag är över lär möjligheterna vara många. Han studerar ekonomi och har visat intresse för samhällsdebatter, juridik och politik. Tidigare har han uttryckt stöd för Moderaterna och Ulf Kristersson, men i en intervju före OS visade han sig osäker på var hans röst hamnar i höstens val.

Kommer han att gå in i politiken? Leda ett stort idrottsförbund? Fortsätta kampen för en ren idrott? Eller kanske ta steget in i näringslivet och lämna sportens värld? Möjligheterna verkar obegränsade för den verbala och principfasta skidskytten.

Lyckligtvis för svensk skidskytte lär svaren på dessa frågor ligga flera år framåt i tiden. Under tiden kan vi se fram emot fler medaljer, kanske redan i onsdagens damstafett där Sverige har goda chanser att kämpa om guldet.