”Min sjukgymnast hade behövt ta helikopter mellan OS-orterna!”

Svenska idrottare delade om sina tankar kring vinter-OS utan traditionell olympisk by

De svenska olympierna uttrycker blandade känslor inför det kommande vinter-OS i Italien, där tävlingarna sprids ut över flera orter och den traditionella olympiska byn saknas. För många deltagare innebär detta en markant skillnad jämfört med tidigare olympiska spel.

Längdskidåkaren Johanna Hagström uttrycker viss besvikelse över avsaknaden av en gemensam olympisk by. ”Det jag tyckte var roligast på ungdoms-OS var att möta andra idrottare och andra nationer, äta i en gemensam matsal och bara få se hela arrangemanget. Det är klart att det är lite tråkigt att det inte blir så i år,” säger hon, men tillägger att hon tror evenemanget kommer bli spännande ändå.

Anna Swenn-Larsson från alpina landslaget är mer kritisk. ”Det är trist, tycker jag. Med OS har det ju varit speciellt att man har OS-byn och så vidare, men nu är det väldigt utspritt.” Hon påpekar också att uppdelningen av de alpina grenarna, med damerna i Cortina och herrarna i Bormio, är helt onödig.

Emma Ribom, som deltog i OS för fyra år sedan under coronapandemin, kommer sakna upplevelsen av en olympisk by som hon beskriver som ”väldigt speciell”. Samtidigt ser hon fördelarna med att använda befintliga anläggningar i Italien. Det som främst bekymrar henne är att idrottarna går miste om möjligheten att se andra sporter och dela upplevelsen med atleter från andra discipliner.

Sara Hector, som tävlar i alpint, belyser logistikproblemen med de utspridda tävlingsorterna. ”Det kommer nog vara värst för dem som vill ta sig runt, det kommer säkert vara kaos på vägarna,” säger hon och exemplifierar med svårigheterna för stödpersonal som behöver arbeta med idrottare på olika platser. Trots detta stödjer hon beslutet att använda befintliga anläggningar istället för att bygga nya.

Backhopparen Frida Westman förstår beslutet ur ett miljöperspektiv men saknar möjligheten att se andra sporter. Hon ser dock en fördel i att få stanna i sin vanliga tävlingsbubbla med bekanta ansikten runt sig.

Till skillnad från många andra ser längdskidåkaren Ebba Andersson positivt på förändringen. Efter upplevelserna i Peking under pandemin och Pyeongchang med begränsad publik, ser hon fram emot ett OS som kommer kännas mer som ett traditionellt mästerskap. ”Det kommer säkert vara ganska mycket publik, många som tar sig ner hit för att uppleva det på plats. Det tror jag kommer att höja hela atmosfären,” förklarar hon.

Kristoffer Jakobsen från alpina landslaget tycker det är tråkigt att OS kommer likna en vanlig världscuptävling mer än ett olympiskt spel. Han jämför med sina tidigare OS-upplevelser och minns särskilt Pyeongchang 2018 positivt, med dess festliga atmosfär, jämfört med de strikta covidrestriktionerna i Peking 2022.

Skicrossåkaren Erik Mobärg noterar också skillnaden mot tidigare OS han deltagit i. ”Det är inte riktigt samma känsla med stor OS-by, men de har ju väl gjort det på ett sätt så att det ska vara hållbart och det är ju viktigt,” kommenterar han, och lyfter fram hållbarhetsaspekten som en positiv faktor.

Årets olympiska vinterspel kommer att äga rum på flera olika orter i Italien, med tävlingar fördelade mellan bland annat Cortina, Bormio, Val di Fiemme och Livigno. Arrangemanget representerar ett nytt grepp för de olympiska spelen, där hållbarhet och användning av befintlig infrastruktur prioriteras framför byggandet av nya anläggningar och en centraliserad olympisk by.