Nya krav efter svenskt dopningsfall – spelare kan testas när som helst

I OS-skuggan: Crosby minns fortfarande Bäckströms dopningsdrama

Sidney Crosby, 38, svarar utan tvekan från presskonferenspodiet i Globens katakomber när ämnet kommer på tal.

– Ja. Det kommer jag definitivt ihåg.

Det har snart gått tolv år sedan Kanada besegrade Tre Kronor med 3–0 i OS-finalen i Sotji. En match där all uppmärksamhet riktades mot en spelare som aldrig fick delta: Nicklas Bäckström. Anledningen var ett positivt dopningstest.

– Vi såg ändringen i laguppställningen vid uppvärmningen, precis innan matchen började. Just då visste vi inte varför, fortsätter Crosby om Bäckströms frånvaro i matchen som gav Kanadas herrlandslag sitt nionde OS-guld.

– Det var en jämn match. Vi var tålmodiga. Det spelades riktigt bra hockey – och jag är verkligen glad över att kunna vara med om det snart igen.

Tre månader efter Crosbys besök i Stockholm – där hans Pittsburgh Penguins spelade två ligamatcher mot Nashville Predators – återvänder NHL-stjärnan till Europa. I Milano kommer NHL-spelare att delta i OS för första gången sedan 2014. Men den här gången ser förberedelserna annorlunda ut för de nordamerikanska spelarna.

Det var först i januari 2015 som kontroverserna kring Nicklas Bäckström helt lade sig. Bäckström, då 27 år och framstående center i Washington Capitals, fick den mildaste påföljden möjlig för en dopningsförseelse: en reprimand från idrottens skiljedomstol Cas.

Under en träningsmatch mellan Brynäs och Djurgården sensommaren 2014 hade han äntligen fått ta emot sin silvermedalj, ett halvår efter finalmatchen.

– Det är som en liten upprättelse, ett bevis på att jag inte avsiktligt gjort något fel, sa Bäckström då till Gefle Dagblad.

Misstaget han begick var att han tagit en allergimedicin (Zyrtec-D) innehållande pseudoefedrin – en substans som den internationella antidopningsbyrån Wada endast tillåter upp till ett visst gränsvärde. Mer än 150 mikrogram per milliliter urin anses prestationshöjande. Bäckströms värde var 194.

Medicinen, som Bäckström uppgav att han tagit regelbundet under sin karriär, hade aldrig utgjort något problem i NHL, som inte följer Wadas regelverk.

– Jag tycker att det är lite konstigt att man kan spela i en liga som inte lyder under samma regler. Det hade varit mycket enklare om NHL hade följt Wadas regelverk, säger Jenny Schulze, chef för dopningskontroller på Antidoping Sverige.

I jämförelse med Wadas transparenta världsantidopningskod är det svårare att få insyn i hur NHL arbetar förebyggande mot dopning, och vad som faktiskt är tillåtet respektive förbjudet i världens främsta hockeyliga. De senaste sju åren har endast två spelare fällts för prestationshöjande medel: Nate Schmidt 2018 (då i Vegas) och Floridas Aaron Ekblad våren 2025. NHL offentliggjorde aldrig vilka preparat de använt. Båda spelarna straffades med 20 matchers avstängning utan lön.

Inför NHL-spelarnas återkomst till OS har åtgärder vidtagits för att undvika en liknande situation som den Bäckström hamnade i 2014.

Jenny Schulze förklarar att NHL, spelarfacket NHLPA, Internationella ishockeyförbundet (IIHF) och nationella antidopningsorganisationer från länder med NHL-spelare i OS tillsammans ingått ett samförståndsavtal, ett så kallat ”Memorandum of Understanding”.

Överenskommelsen ger Antidoping Sverige och motsvarande organisationer rätt att oannonserat testa OS-aktuella spelare (inte bara de officiellt uttagna utan alla i bruttotruppen) under NHL-säsongen fram till spelen i februari.

Sedan oktober har spelarna varit tvungna att följa Wadas regelverk om de vill kunna delta i OS.

– Nu har de sett till att alla spelare är väl utbildade. Från mitten av oktober lyder de under Wadas regelverk. Skulle de testa positivt för en substans som inte är förbjuden i NHL så kanske de skulle få fortsätta spela där, men de skulle inte kunna bli uttagna till OS, säger Schulze.

På frågan om idrottare bör avstå substanser med gränsvärden svarar hon:
– Om det är i medicinskt syfte så tycker jag inte det. Men då måste man ta reda på vad det är du tar och när du senast kan ta exempelvis en kortisoninjektion för att vara på den säkra sidan på tävlingsdagen, alternativt ansöka om dispens för medicinen.

– Om jag vore på den nivån skulle jag inte chansa med att använda något dagen innan som är förbjudet på tävling, tillägger hon.

Ytterst ansvarig är alltid den enskilda idrottsutövaren, men den som fick bära stort ansvar för Bäckströms positiva dopningsprov var Björn Waldebäck, tidigare lagläkare i Tre Kronor och 2014 medicinskt ansvarig i Sveriges olympiska kommitté (SOK).

Numera arbetar han som verksamhetschef på en ortopedmottagning i Stockholm. OS i Sotji frambringar positiva minnen, säger han, men tillägger:
– Sedan hade vi episoden med vårt positiva dopningsprov som förstås satte prägel på minnet av turneringen för min del.

Waldebäck hade bedömt att en tablett Zyrtec-D inte skulle orsaka ett överstiget gränsvärde av pseudoefedrin och gav därför Bäckström klartecken. Än idag har han svårt att förstå hur substansen kunde nå förbjudna nivåer.

– Det var ett chockbesked för alla inblandade. Man undrade verkligen hur det hade gått till. Hur det var möjligt. Vi uppfattade att vi hade handlagt de här frågorna rätt från början. Annars skulle vi inte ha gjort som vi gjorde.

Efter OS fick Waldebäck lämna sin roll i SOK men fortsatte i Tre Kronor fram till VM 2021. Lärdomen från Sotji var tydlig: att aldrig mer ta risker med substanser som har ett gränsvärde.

– De kan absolut inte användas – för du har ingen aning om vilket värde en spelare har i blodet när han har tagit substansen. Det är en helt omöjlig vetskap, förklarar han.

Waldebäck välkomnar det nya avtalet med internationell teststandard inför OS:
– Det upplägget låter sunt. Man måste eftersträva en enhetlig kod som alla följer. Kan man inte ställa upp på den kan man ju inte delta. Det är bra att organisationerna har kommit överens om det. Så var det inte riktigt när jag var med förra gången.

På frågan om detta kunde ha förhindrat det som hände Bäckström i Sotji svarar han:
– Ja, det tror jag. Det hade förenklat det betydligt. Det var tydligt vad som gällde då också, men då hade man nog behandlat de här substanserna med gränsvärden som totalt förbjudna och inte riskerat något alls.

Nicklas Bäckström har avböjt att kommentera händelserna kring hans dopningstest från 2014.