Stockholms stad satsar på stöd för att hålla idrottsavgifter nere
Kostnaderna för barn och ungdomars idrottande har ökat markant under de senaste åren. Enligt en rapport från Riksidrottsförbundet har priserna stigit med hela 68 procent under de senaste 15 åren. Med anledning av denna utveckling planerar nu Stockholms stad att införa ett nytt stöd till idrottsföreningar som håller nere sina medlemsavgifter.
– Vi tycker att det är jätteviktigt att plånboken inte är en avgörande faktor för om barn och unga i Stockholm ska kunna idrotta, säger idrottsnämndens ordförande Maria-Elsa Salvo.
I budgeten för 2026, som presenteras på onsdag och förväntas klubbas i november, har staden avsatt tre miljoner kronor för detta ändamål. Huvuddelen av pengarna, cirka två miljoner kronor, är tänkta att gå till föreningar som håller sina medlemsavgifter på en rimlig nivå – max 1 500 kronor per säsong för barn mellan 7–12 år och 2 000 kronor för ungdomar mellan 13 och 19 år, även om de exakta nivåerna ännu inte är fastställda.
Den resterande miljonen är avsedd för föreningar med högre avgifter, men som arbetar aktivt med sociala fonder. Dessa fonder används för att ekonomiskt stötta medlemmar som har svårt att täcka kostnaderna för klubbens aktiviteter på grund av sin ekonomiska situation.
– Det kan vara till exempel dyrare idrotter som ishockeyn, ridsporten eller konståkningen som har stora utgifter och som har sämre förutsättningar att jobba aktivt med låga avgifter. Dem vill vi också nå genom det här andra stödet, förklarar Salvo.
Hur mycket pengar varje förening kan få beror på antalet berättigade föreningar som söker stödet. För föreningar med låga avgifter kan det röra sig om mellan 10 000 och 100 000 kronor, medan föreningar med sociala fonder kan få mellan 25 000 och 50 000 kronor.
– Pengarna ska ju inte ligga kvar hos oss i staden utan de ska ut till föreningarna, betonar Maria-Elsa Salvo.
Initiativet från Stockholms stad kommer parallellt med regeringens lanserande av det nationella Fritidskortet. Denna satsning innebär att alla barn mellan 8 och 16 år får 500 kronor per år att använda till fritidsaktiviteter som exempelvis idrott, körsång och scouting. För barn i familjer som bor i utsatta områden eller som tar emot bostadsbidrag är stödet fyra gånger större – 2 000 kronor per barn.
Fritidskortet har dock mötts av kritik från flera håll. Kritiken har främst handlat om de stora administrationskostnaderna och att systemet skapar mer obetalt arbete för föreningarna. Plattformen svenskalag.se, som många idrottsföreningar använder för sin administration, har till och med varnat för att många klubbar kan behöva höja sina avgifter på grund av den ökade administrativa bördan.
Maria-Elsa Salvo tror därför att Stockholms stads modell med direkt stöd till föreningar som håller nere avgifterna är ett mer effektivt sätt att få fler barn och ungdomar att börja med idrott.
– Tanken med Fritidskortet är god. Men det finns en ideologisk aspekt av det också. Det blir nästan som en marknad, där barnet får en pengapåse från staten och så ska man välja mellan konkurrerande verksamheter, vilken man helst vill bli aktiv i eller engagera sig i, säger hon.
– Med vårt stöd vill vi istället hitta en struktur för hur vi kan samarbeta med föreningslivet för att skapa incitament och förutsättningar för att de ska kunna sänka sina avgifter. Vi tror att det är mer långsiktigt, avslutar Salvo.
Stadens satsning bedöms kunna göra verklig skillnad för många barn och ungdomar i Stockholm, särskilt i områden där ekonomiska hinder ofta står i vägen för idrottsdeltagande. Genom att direkt stötta föreningarna hoppas man kunna skapa en mer hållbar lösning på problemet med höga medlemsavgifter inom barn- och ungdomsidrotten.
