Ny ombudsmannafunktion stärker idrottares rättssäkerhet vid dopningsärenden
I den svenska idrottsvärlden ska en ny princip göra entré. I dag gäller för idrottare som lämnar positivt dopningsprov en omvänd bevisbörda – de måste själva bevisa sin oskuld, till skillnad från den grundläggande rättsprincipen att man är oskyldig tills motsatsen bevisats. Men från andra kvartalet 2026 kommer en ny ombudsmannafunktion finnas på plats för att stärka idrottares rättssäkerhet.
”Jag vet hur fruktansvärt utsatt man kan känna sig mitt i en dopningsutredning. Det är en chock, ett stigma – och det finns så mycket skam och rädsla”, säger tennisspelaren Maja Radenkovic till Dagens Nyheter.
Radenkovic lämnade sommaren 2023 ett positivt dopningsprov där det östrogendämpande medlet armistane påträffades i hennes kropp. Trots att det saknas vetenskapliga belägg för att ämnet är prestationshöjande, och hennes förklaring att hon fått i sig det via sin mammas te, trodde varken Antidoping Sverige eller Internationella skiljedomstolen Cas på hennes version.
Konsekvensen blev en tvåårig avstängning som står fast till maj 2026. Efter domen har Radenkovic kritiserat rättssäkerheten och menar att utfallet kunde blivit annorlunda om hon förstått att hon omgående behövt juridisk hjälp.
”Det jag saknade mest var någon som kunde vara på min sida, men ändå stå utanför systemet. Någon att prata med, få vägledning av, och som kunde ge en känsla av trygghet mitt i allt kaos”, berättar hon.
Antidoping Sveriges vd Christine Helle förklarar att organisationen länge velat etablera en ombudsmannafunktion:
”Det ska vara hög rättssäkerhet för idrottsutövarna i antidopingarbetet, det är en viktig internationell princip som vi vill följa. Och vi har sett i Sverige, i några dopningsfall, att utövare har saknat goda juridiska ombud.”
Initiativet stärks ytterligare av att det var en av rekommendationerna från Europarådet när de utvärderade Sveriges antidopingarbete i december 2022.
Den nya funktionen kommer att drivas i samarbete mellan Antidoping Sverige, Riksidrottsförbundet, Sveriges olympiska kommitté och Sveriges paralympiska kommitté. Målsättningen är att ha den på plats andra kvartalet 2026.
Riksidrottsförbundets ordförande Anna Iwarsson välkomnar utvecklingen: ”Vi är glada att det här, som vi har efterfrågat under en längre tid, nu kommer till stånd. Ett stöd för den enskilde som hamnar i en situation som den kanske inte har kunnat ana.”
Iwarsson poängterar även att detta kommer tydliggöra både rättigheter och skyldigheter för idrottare som hamnar i dopningsärenden. Hon understryker att förtroendet för tidigare hantering är intakt, men att processen nu kan göras ännu mer rättssäker.
”Vi är trygga i de utfall och det arbete som är genomfört, att hanteringen varit korrekt, men vi tror att vi kan göra det på ett mer rättssäkert sätt. Det stärker legitimiteten för det här viktiga arbetet.”
För Maja Radenkovic känns beskedet om den nya funktionen som ett genombrott. ”Det här är inte bara ett nytt initiativ – det är ett genombrott. För mig betyder det här mer än jag kan säga. Att det nu ska finnas en oberoende funktion dit idrottare kan vända sig, någon som lyssnar, stöttar och hjälper – det är ett tydligt tecken på att idrottsvärlden börjar ta det mänskliga på allvar.”
Planen framöver är att skapa en pool av kvalificerade juridiska ombud som kan erbjuda hjälp till idrottare som hamnar i dopningsärenden. Christine Helle betonar vikten av lika möjligheter för alla: ”Alla idrottsutövare ska ha lika möjligheter. Så att det inte är så att de som är rika har bättre möjligheter än de som har sämre ekonomi, till exempel.”
Radenkovic lyfter även fram de mänskliga aspekterna av dopningsfrågor: ”Dopingfrågor har länge varit laddade med skuld och misstänksamhet, men bakom varje ärende finns en person som förtjänar att bli hörd och rättvist behandlad. Det kommer att göra verklig skillnad för många – kanske till och med rädda karriärer.”
1 kommentar
Good point. Watching costs and grades closely.