Rekordår för sportutlåning: ”Någon tror på dig”

I tuffa ekonomiska tider slår fritidslån nya rekord

I en tid präglad av ekonomisk osäkerhet vänder sig allt fler svenskar till Fritidsbanken för att låna sportutrustning. Organisationen har redan i år nått en milstolpe med över två miljoner utlånade artiklar, vilket överträffar förra årets rekord på 1,8 miljoner.

För tidigare friidrottsstjärnan Michel Tornéus har Fritidsbanken blivit en värdefull resurs. När vintersäsongen närmar sig besöker han verksamheten i Skärholmen söder om Stockholm tillsammans med sina barn för att byta ut rullskidorna mot längdskidor inför kommande Vasaloppet.

”Hade detta funnits när jag och min bror var små hade vi varit här varje dag. Vi var väldigt sportintresserade, men ekonomin räckte inte till allt,” berättar Tornéus, som själv växte upp i Stockholmsförorten Fittja.

Fritidsbanken fungerar som ett kostnadsfritt bibliotek för sportutrustning. Verksamheten finns nu etablerad på över 130 platser i drygt 120 kommuner runt om i landet. Alla kan låna utrustning i upp till 14 dagar utan kostnad, och skulle något gå sönder uppstår inga avgifter – man ombeds bara lämna tillbaka utrustningen.

Enbart i Skärholmen har över 50 000 artiklar lånats ut under det senaste året, vilket visar på det stora behovet och intresset. För att låna krävs endast en telefon, något som Tornéus menar skapar en viktig känsla av förtroende.

”Vi tror på dig, du får låna utrustningen i två veckor. Det är ett förtroende från början,” säger han. ”Redan där tror jag att många barn kan känna något de kanske inte har upplevt tidigare – att någon tror på dem och ger dem en chans.”

Vintersäsongen utgör högsäsong för Fritidsbanken med hockeyskridskor, pjäxor och slalomskidor som särskilt efterfrågade artiklar. All utrustning kommer från donationer från privatpersoner och organisationer. Ishockeyförbundet har exempelvis bidragit med handskar, hjälmar och annan utrustning med Tre Kronor-logotypen.

Tornéus, som själv har donerat flera par spikskor till Fritidsbanken i Tumba, ser verksamheten som betydligt mer än bara ett utlåningssystem för sportutrustning. Han framhåller dess roll för social inkludering.

”Om man redan känner ett litet utanförskap kan den här chansen att få prova nya aktiviteter vara avgörande. Det är ett bra steg in i samhället,” förklarar han.

Fritidsbanken grundades 2013 som en lokal verksamhet i värmländska Deje i Forshaga kommun. Idag har organisationen expanderat till stora delar av landet. Nio av tio fritidsbanker drivs av kommuner, medan övriga drivs ideellt men med kommunalt stöd.

Med ett totalt lager på omkring 500 000 artiklar kan Fritidsbanken erbjuda ett brett sortiment av utrustning. Statistiken visar att de mest populära utlåningsartiklarna är hockeyskridskor, följt av pjäxor för alpin skidåkning, slalomskidor, hjälmar för hockey och alpin åkning, stavar för både alpin åkning och längdskidåkning samt innebandyklubbor.

Den ökande populariteten för Fritidsbanken speglar inte bara den ekonomiska situationen för många hushåll utan också ett växande intresse för återbruk och delningsekonomi. I takt med att priserna på sportutrustning stiger och många familjers ekonomiska marginaler minskar, erbjuder Fritidsbanken en lösning som både är ekonomiskt och miljömässigt hållbar.

Samtidigt som efterfrågan ökar står Fritidsbanken inför utmaningen att säkerställa tillgången på utrustning genom fortsatta donationer från allmänheten och organisationer. Detta är särskilt viktigt nu när verksamheten når rekordnivåer i utlåning och antalet användare fortsätter att växa.