Tre spelare om sina vägar till guldet: ”Var en chock”

En oväntad resa till JVM-guld

I början av december fick Malmöbacken Felix Carell ett telefonsamtal som skulle förändra allt. Det var Juniorkronornas förbundskapten Magnus Hävelid som hade överraskande nyheter – den 18-årige backen var uttagen till junior-VM.

”Jag fick en chock. Hade någon så sent som för ett par månader sedan sagt till mig att jag skulle spela JVM hade jag nog inte trott på dem,” berättar Felix Carell med ett skratt.

För att förstå det anmärkningsvärda i situationen behöver vi blicka tillbaka. Medan många av spelarna i det svenska guldlaget hade flera års landslagserfarenhet, hade Carell aldrig spelat en enda landskamp när han fick beskedet från Hävelid.

”Den här säsongen visade jag framfötterna från start, och att jag fick chansen att bli utlånad till allsvenskan under några matcher med Kalmar och sedan komma tillbaka till Malmö och få spela i SHL blev en bra utvecklingsväg för mig,” förklarar han.

I den ursprungliga truppen fanns 26 spelare, varav en skulle få lämna innan turneringen började. Men Carell imponerade i de tre träningsmatcherna före JVM-premiären med sitt lugna och ansvarstagande spel – egenskaper som förbundskapten Hävelid särskilt uppskattade. Under mästerskapet har han bildat ett starkt backpar tillsammans med Leo Sahlin Wallenius.

”Det har varit väldigt enkelt att komma in i gänget. De har tagit hand om mig på ett bra sätt, och jag kände mig snabbt som en i gruppen trots att jag inte hade varit med tidigare,” säger Carell.

En annan spelare som tagit en ovanlig väg till JVM-framgång är Casper Juustovaara Karlsson från Luleå. Med sina 176 centimeter är han en av de kortaste spelarna i laget, men han har under säsongen bevisat att längden inte är avgörande när fysiken i övrigt är välutvecklad.

Magnus Hävelid lyfte i en intervju inför JVM fram Juustovaara Karlsson som ett lysande exempel på hur mycket som kan förändras på bara några månader i den ålder då spelarna är 17-18 år, särskilt för dem som är födda under andra halvan av året och därför kan ligga efter sina jämnåriga fysiskt under tonårstiden.

För den 18-årige forwarden, född den 25 oktober, kom vändningen efter förra årets sommarträning. När säsongen inleddes i höstas fick han SHL-debutera med Luleå och spelade sig till en ordinarie plats i laget.

”Jag har tränat hårt och velat ta mig framåt, men det hade inte gått om jag inte hade fått bra förtroende hemma i Luleå. Det är något som jag är jättetacksam över,” berättar Juustovaara Karlsson.

Hans prestationer imponerade så pass mycket att han i november för första gången fick chansen i landslaget. Några veckor senare var han uttagen till JVM-truppen på väg mot Minnesota.

”För ett år sedan fanns det inte ens med på världskartan att jag skulle spela JVM, så det har gått fort. Vilket är riktigt kul så klart,” säger en glad Juustovaara Karlsson.

Den tredje spelarens väg till guldet skiljer sig markant från Carells och Juustovaara Karlssons. Jack Berglund, 19, började sin landslagskarriär tidigt. Våren 2024 spelade han U18-VM där Sverige tog brons, och redan förra året var han uttagen som underårig till JVM.

Men då slog ödet till på ett brutalt sätt. I den sista träningsmatchen inför mästerskapet fick Färjestadsspelaren en puck på handen som resulterade i dubbla frakturer. Han tvingades lämna truppen och åka hem, vilket skapade oro för hans framtida karriär.

Nu vet vi att skadan inte påverkade hans utveckling. Under årets junior-VM har Berglund varit exceptionellt bra både som spelare och i rollen som lagkapten.

”Efter det som hände förra året är jag så tacksam över att jag fick en ny chans,” berättar Berglund, som förvaltade möjligheten på bästa tänkbara sätt genom att leda Sverige till JVM-guld.

Tre olika vägar, ett gemensamt mål – den svenska juniorlandslagstruppens resa till framgång visar att talangutveckling sällan följer en rak linje. Felix Carell, Casper Juustovaara Karlsson och Jack Berglund representerar var för sig olika utvecklingskurvor som alla lett till samma höjdpunkt: ett svenskt JVM-guld.