Det är klart att Champions League-finalen inte kan spelas i Sankt Petersburg i maj, och det är givet att Polen och eventuellt Sverige eller Tjeckien inte kan åka till Moskva för att spela VM-playoff om en månad. Det ter sig alldeles självklart för många att ett krigsförande land inte är en lämplig arrangör för den typen av evenemang. Så flytta matcherna, uteslut Ryssland, visa att ni menar allvar. Så lyder uppmaningarna, och i teorin är det så simpelt. Men i praktiken är det mycket mer komplicerat än så för fotbollens makthavare som länge har valt att gå hand i hand med Vladimir Putin.
■■■
Flera stora fotbollsklubbar har valt att avbryta sina sponsoravtal med ryskägda företag. En Europa League-kväll som präglades av de ukrainska färgerna, banderoller och på andra sätt uppmaningar om att stoppa kriget följdes upp av ett beslut om att flytta årets Champions League-final till Paris. Dessutom ska ryska och ukrainska lag, inom ramen för tävlingar som är Uefa-arrangemang tills vidare spela sina hemmamatcher på neutral plan. Rimliga beslut, givetvis. Men det smakar illa att Uefa samtidigt som de tar de här besluten fortfarande inte har sagt någonting om hur de kommer att göra med sin storsponsor Gazprom, som majoritetsägs av den ryska staten. Kanske för att det är krångligt för dem eftersom ryska fotbollsförbundets ordförande Aleksandr Djukov, som också är vd och styrelseordförande för ett av Gazproms dotterbolag, nyligen har valts in i Uefas exekutivkommitté. Men det finns åtminstone uppgifter på att de undersöker möjligheterna att avbryta samarbetet.
Smakar illa gör också Fifa-presidenten Gianni Infantinos ovilja att överhuvudtaget göra eller säga någonting alls just nu.
■■■
När Ryssland arrangerar VM 2018 är det fyra år sedan de klev in i Ukraina och annekterade Krim. Trots omvärldens kritik mot i vilken riktning Putin styr sitt land är han med och delar ut pokalen till Frankrike som vinner, och Infantino tackar honom för det ”bästa mästerskapet någonsin”. De båda ler. Ett år senare tilldelas Fifas president en vänskapsmedalj av den ryske presidenten, något som det internationella förbundet med stolthet berättar om.
När Infantino i dag får frågor om huruvida han ångrar någonting rörande mästerskapet och relationen till Putin väljer han att inte svara utan bara säga att fotbollen är folkets sport och att han tänker på människorna som drabbas av den eskalerande konflikten. Några följdfrågor får inte ställas. Vad som händer med de matcher i VM-playoffet som ska spelas i Ryssland om en månad? Det är långt kvar dit, meddelar Infantino, det finns ingen anledning att ta ett beslut redan i dag.
Fotbollens styrande organ har med rätta ofta kritiserats för mycket de senaste åren, och även om det kan tyckas banalt att prata fotboll när det pågår krig så spelar den alltid sin roll i sina samhällen. Det ställs ganska mycket på sin spets just nu.