Stort tillslag mot arbetslivskriminalitet på Preems raffinaderi i Lysekil

Ett omfattande tillslag mot arbetslivskriminalitet genomfördes förra veckan vid Preems oljeraffinaderi i Lysekil. Insatsen, som var ett samarbete mellan polisen, Skatteverket, Arbetsmiljöverket och Jämställdhetsmyndigheten, har lett till att 40 personer hittills har omhändertagits på grund av att de saknar arbetstillstånd i Sverige.

Preemraff i Lysekil genomgår för närvarande ett omfattande underhållsstopp där cirka 2 500 personer från ungefär 40 olika länder arbetar tillfälligt. Många av dessa är anställda av underentreprenörer som anlitats av Preem för det specifika projektet.

Mattias Eklöf, sektionschef vid gränspolisen i region Väst, förklarar varför denna typ av projekt är särskilt intressanta ur ett kontrollperspektiv:

”Sådana här stora projekt är alltid intressanta. Generellt kan man säga att utländska bolag innebär en hög risk ur arbetslivskriminalitetsaspekten,” säger han till DN.

Vid det första tillslaget upptäcktes att 24 personer saknade nödvändiga tillstånd för att arbeta i Sverige. Sedan dess har ytterligare personer omhändertagits, och så sent som igår togs fyra personer om hand. Enligt polisen kommer de omhändertagna arbetarna främst från byggbranschen och har ursprung i bland annat Azerbajdzjan och Belarus. En del av dem har redan utvisats medan andra sitter i Migrationsverkets förvar.

Eklöf tror att problemet kan vara betydligt mer omfattande än vad man hittills har kunnat konstatera.

”Om du frågar mig så är svaret ja, det är säkert hundratals,” svarar han på frågan om det finns anledning att tro att fler personer borde omhändertas.

Polisen har inlett utredningar om brott mot utlänningslagen och involverar sex företag, varav några är utländska. Samtliga företag är underentreprenörer till Preem. Oljebolaget har i ett pressmeddelande framhållit att de ställer höga krav på sina underentreprenörer och ser mycket allvarligt på misstankarna.

På frågan om Preems ansvar att kontrollera att otillåten arbetskraft inte förekommer på deras arbetsplats svarar företagets kommunikationsansvariga Sofia Agertoft i ett mejl till DN: ”Inga anklagelser riktas mot Preem och myndigheterna anser inte att Preem har brustit.”

Utöver brotten mot utlänningslagen har polisen även inlett en förundersökning om människoexploatering. Enligt Eklöf finns det anledning att anta att personer har arbetat under ”uppenbart orimliga villkor”.

”Det handlar om att man har betydligt lägre lön än vad man annars har i Sverige, och att man arbetar betydligt mer än vad som är normalt,” förklarar han.

Gränspolischefen menar att det finns anledning att tro att även människoexploateringen kan omfatta fler personer än vad man hittills upptäckt.

”Företagen tjänar ekonomiskt på det här. Det finns risk för att arbetare far illa,” säger Mattias Eklöf.

Tillslaget i Lysekil belyser ett växande problem med arbetslivskriminalitet i Sverige, särskilt i samband med stora industriprojekt där många utländska arbetare och företag är involverade. Myndigheterna har på senare år intensifierat sina samordnade insatser mot denna typ av brottslighet, som ofta innefattar skatteundandragande, exploatering av utsatta arbetstagare och konkurrenssnedvridning på arbetsmarknaden.

För Preem, som är Sveriges största drivmedelsbolag, innebär händelsen en utmaning i arbetet med att säkerställa att hela leverantörskedjan lever upp till svenska arbetsmarknadslagar och etiska standarder. Raffinaderiet i Lysekil är en nyckelanläggning i Sveriges bränsleförsörjning och underhållsstoppet är en planerad men kritisk verksamhet för anläggningens långsiktiga drift.