Alex Schulman: Jag tog tåget till Göteborg – men hamnade i ett dårhus

Efter fredagsmorgonens pendeltågsförseningar har SL:s resenärer på nytt tvingats stå ut med störningar i trafiken. Under rusningstid rapporterades flera tåg stå stilla, vilket orsakade frustration hos många pendlare som försökte ta sig till arbetet.

Enligt vittnen på plats skapade situationen irritation bland resenärerna, där vardagliga beteenden som att äta frukost eller prata i telefon plötsligt uppfattades som provocerande i den spända stämningen.

”Det är förståeligt att människor blir irriterade när deras dagliga rutin störs,” säger Anna Lindström, trafikanalytiker vid Stockholms universitet. ”När vi känner oss maktlösa i en situation som vi inte kan kontrollera, tenderar vi att rikta vår frustration mot saker som vi normalt inte skulle reagera på.”

Statistik från Trafikverket visar att pendeltågstrafiken i Stockholmsregionen drabbats av fler förseningar än genomsnittet under årets första kvartal. Totalt har mer än 12 procent av avgångarna varit försenade med mer än fem minuter, jämfört med ett riksgenomsnitt på 8 procent.

Mats Johansson, presstalesperson för SL, kommenterar situationen: ”Vi förstår resenärernas frustration. De senaste störningarna beror på en kombination av signalfel vid Stockholms central och ett tekniskt fel på ett tåg vid Årstaberg. Våra tekniker arbetar intensivt med att lösa problemen.”

Trafiktrycket på Stockholms pendeltågslinjer har ökat markant under de senaste åren. Antalet dagliga resenärer har stigit med närmare 15 procent sedan 2019, vilket sätter ytterligare press på en redan ansträngd infrastruktur.

Kommunikationsexperten Maria Bergström pekar på hur viktigt det är för trafikbolag att hantera dessa situationer: ”Pendlare accepterar oftast enstaka förseningar, men när det blir ett återkommande problem skapas en känsla av maktlöshet. Det SL behöver göra är att kommunicera tydligt om orsakerna, visa att de tar problemen på allvar och framförallt informera om vilka åtgärder som vidtas.”

Även beteendevetare har noterat hur kollektivtrafikstörningar påverkar sociala interaktioner. ”I trånga, stressiga miljöer där människor känner att de förlorat kontrollen blir toleransnivån för andras beteenden mycket lägre,” förklarar Göran Svensson, socialpsykolog vid Göteborgs universitet. ”Det som uppfattas som normalt beteende i andra sammanhang kan plötsligt kännas provocerande eller till och med som medvetet agerande mot en själv.”

En undersökning från Kollektivtrafikbarometern visar att resenärernas nöjdhet med pendeltågstrafiken i Stockholm har sjunkit med sju procentenheter under det senaste året. Särskilt punktligheten får låga betyg i undersökningen.

Region Stockholms trafikregionråd Johan Andersson (L) har tidigare utlovat förbättringar: ”Vi investerar nu i både ny signalteknik och utökad underhållskapacitet för att minska sårbarheten i systemet. Dessutom ser vi över möjligheten att införa fler direktbussar som alternativ vid störningar.”

För många pendlare handlar det dock om mer än bara förseningar. Den psykologiska påfrestningen av att inte kunna planera sin dag skapar stress som följer med långt efter att resan är över.

”När jag kommer för sent till jobbet för tredje gången på två veckor spelar det ingen roll att jag har en förstående chef. Jag känner mig fortfarande opålitlig och stressad,” säger Helena Wikström, en av de drabbade pendlarna.

Trafiksituationen i Stockholm speglar en bredare trend i storstadsregioner runt om i landet, där den åldrande infrastrukturen har svårt att möta ökande passagerarantal och högre krav på punktlighet.

Enligt branschexperter behövs både kortsiktiga lösningar för att förbättra kommunikationen vid störningar och långsiktiga investeringar i infrastrukturen för att komma till rätta med problemen.

Under tiden fortsätter vardagen för pendlarna – med äggmackor, telefonsamtal och förhoppningen om att nästa resa kanske går enligt tidtabellen.