Under jullovet noterade Bris över 2 800 stödkontakter med barn, där ätstörningar utmärker sig som ett växande problem. Den traditionella julfokus på mat och gemenskap har blivit en särskilt svår utmaning för många unga.
– Vi har märkt att samtalen kring just ätstörningar har ökat. Den trenden har egentligen funnits sedan början av pandemin, men det är tydligt att fokuset på mat och godis i gemenskap under julhelgerna är ett växande problem, säger Jennifer Pettersson, kurator på Bris.
Enligt Pettersson är jullovet en särskilt utmanande period för betydligt fler barn än de som faktiskt kontaktar stödorganisationer. När skolrutiner bryts och ledigheten ger mer tid för reflektion, kan tankar kring mat bli mer påträngande.
– Det blir väldigt mycket mer tid med en själv och ens telefon. Med tiden blir det också allt lättare att hålla på att jämföra sig med barn och vuxna på sociala medier från hela världen, förklarar hon.
Dessa jämförelser handlar ofta om vikt, portionsstorlekar och utseendeideal. Pettersson betonar den problematiska aspekten av sociala mediers algoritmer som förstärker beteendemönster genom att visa mer av det innehåll användaren visat intresse för, vilket kan förvärra situationen för redan sårbara individer.
Statistik från Bris visar att omkring 70 procent av alla stödkontakter kommer från tjejer, och när det gäller ätstörningar kan andelen vara ännu högre.
– Det är nog en spegling av samhället i stort att killar och män tyvärr har högre trösklar för att söka hjälp oberoende av vad det handlar om, konstaterar Pettersson.
Hon förtydligar att ätstörningsproblematik omfattar ett brett spektrum av tillstånd. Vissa som kontaktar Bris känner en begynnande oro utan att ha utvecklat en fullskalig ätstörning, medan andra befinner sig i situationer som kräver professionell vård och behandling.
– Vi pratar med barn med mycket varierande former av ätstörningsproblem. Det är alltid positivt när de hör av sig, för då kan man fånga upp det och ge dem vägledning till hur de kan fortsätta utan att det ska behöva eskalera, säger Pettersson.
Pandemin har varit en betydande faktor i utvecklingen av ätstörningar hos barn och ungdomar. Den sociala isoleringen, ökad tid framför skärmar och avbrutna rutiner skapade en perfekt storm för utvecklandet av problematiska förhållanden till mat och kropp. Enligt experter från Frisk och fri – riksföreningen mot ätstörningar, har den digitala miljön bidragit till en förhöjd risk för jämförelser och skeva kroppsideal.
För anhöriga och vänner till personer med ätstörningar rekommenderas flera konkreta strategier. Att undvika att kommentera mat, kropp och träning på ett värderande sätt är grundläggande, då även till synes oskyldiga kommentarer kan ha stor negativ inverkan på någon med en komplex relation till dessa områden.
Det är också viktigt att våga uttrycka sin oro, men helst i god tid före potentiellt triggande perioder som exempelvis julen. Samtalet bör ske i en trygg miljö och fokusera på personens allmänna mående snarare än specifika beteenden kring mat.
Att lyssna aktivt och fråga vad personen behöver för stöd är ofta mer hjälpsamt än att erbjuda färdiga lösningar. Likaså är det viktigt att inte kräva förklaringar, utan snarare visa att man finns där oavsett om personen vill prata om sina känslor eller bara behöver avledning.
För den som söker stöd finns flera alternativ. Vid akuta situationer rekommenderas att ringa 112. Vårdguiden 1177 erbjuder information om ätstörningar, och Frisk och fri har ett särskilt julstöd. Andra viktiga stödresurser inkluderar Självmordslinjen, Hjälplinjen och Tjejzonens ätstörningschatt som är öppen för tjejer mellan 12 och 15 år.
Bris arbete visar vikten av tidiga insatser och tillgängliga stödresurser för att motverka den oroande ökningen av ätstörningar bland barn och ungdomar i Sverige.
14 kommentarer
Intressant att läsning att Bris Chor jobsupper: just ätstörningar har ökat. Det visar att julens matfokus kan bli en belastning för många.
Det är viktigt att få snabb vägledning, inte minst under lovperioder när stödet från skolan kanske inte finns.
Det är heartbreaking att se hur mycket press julsäsongen lägger på unga människor. Vad tror ni skulle kunna göras för att minska stressen kring mat och utseende under denna tid?
Skulle nog krävas mer routiner och stöd även under lovet, inte bara när skolan går.
Fler positiva kampanjer om kroppskult och mindre fokus på traditionell julmat skulle kanske hjälpa.
Vilket paradox att vi fyller oss med mat under julen samtidigt som vi blir mer stressade över vikten. Det är viktigt att prata mer om detta.
Det är en tragisk ironi att julsäsongen, som ska vara en tid av glädje och gemenskap, blir en tid av ensamhet och ångest för så många unga.
Ja, det är verkligen märkligt och borde prioritetsändras.
Föräldrar kanske borde vara mer uppmärksamma på sina barns beteenden under julen. Det verkar som många saknar stöd.
Svårt att se Alla tecken, men frågan är viktigt ändå.
Sociala medier förvärrar problemet med ätstörningar, det är uppenbart. Men hur kommer det sig att skolor och föräldrar inte tar detta på allvar tidigare?
Kanske saknas resurser eller kunskap om hur man bör lägga upp arbetet.
Lite konstigt att det tar så lång tid innan vi förstår vilka konsekvenser den konstanta matfokus under julen har. Vi pratar ju hela tiden om mental hälsa.
Viktigt att fortsätta belysa dessa frågor även när nyheten lagt sig.