Avtal om kärnvapen löper ut: Kan bli kapprustning

Under veckan löper det sista avtalet mellan Ryssland och USA som begränsar antalet kärnvapen ut, vilket kan få allvarliga konsekvenser för den globala säkerheten. Experter varnar nu för att en ny period av kärnvapenupprustning kan stå för dörren, med särskilda risker för Europa som befinner sig geografiskt mellan de två stormakterna.

”Vi kommer troligen att få en ny kapprustning,” säger Karim Haggag, direktör för Stockholm International Peace Research Institute (Sipri), en av världens ledande tankesmedjor inom fredsforskningsområdet.

Avtalet som nu löper ut, känt som New START (Strategic Arms Reduction Treaty), undertecknades 2010 och har varit en grundpelare i den strategiska stabiliteten mellan de två kärnvapenmakterna. Det begränsar antalet utplacerade strategiska kärnstridsspetsar till 1 550 per land och antalet utskjutningsplattformar till 700.

Spänningarna mellan Ryssland och väst har ökat dramatiskt sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022, vilket har komplicerat möjligheterna till nya nedrustningsförhandlingar. Situationen har försämrats ytterligare då Ryssland i februari 2023 meddelade att man tillfälligt drar sig ur inspektionsdelen av New START-avtalet.

Enligt säkerhetsanalytiker riskerar bortfallet av avtalet att eliminera den insyn parterna haft i varandras kärnvapenarsenaler. Detta ökar risken för missförstånd och felberäkningar, särskilt i tider av förhöjda spänningar.

”När vi inte längre har verifikationsmekanismer som gör det möjligt att kontrollera den andra sidans kapacitet, måste varje part planera utifrån värsta tänkbara scenario. Det driver på kapprustningen,” förklarar en europeisk säkerhetsexpert som följt utvecklingen nära.

Europa befinner sig i en särskilt utsatt position, eftersom kontinenten historiskt har varit arena för utplacering av mellandistansvapen från både USA och Ryssland. Efter att INF-avtalet (Intermediate-Range Nuclear Forces Treaty) kollapsade 2019, finns det nu inga formella hinder för utplacering av landbaserade medeldistansrobotar i Europa.

Samtidigt pågår en teknologisk utveckling av nya typer av kärnvapen som förändrar den strategiska balansen. Ryssland har investerat stort i så kallade hypersoniska missiler som kan manövrera i hög hastighet och potentiellt kringgå dagens missilförsvarssystem. USA utvecklar å sin sida precisionsslående taktiska kärnvapen med lägre sprängkraft.

Enligt Sipri handlar dagens kärnvapenstrategi inte bara om antalet stridsspetsar utan även om deras tekniska egenskaper och förmåga att snabbt kunna sättas in, något som minskar reaktionstiden och därmed ökar risken för felberäkningar.

Västeuropeiska ledare har uttryckt oro över utvecklingen. Frankrike och Storbritannien, själva kärnvapenmakter, står inför komplexa utmaningar när det gäller att balansera sina egna säkerhetsintressen mot behovet av strategisk stabilitet i regionen.

På den diplomatiska arenan har FN:s generalsekreterare Antonio Guterres upprepade gånger uppmanat USA och Ryssland att förlänga avtalet och att inleda substantiella förhandlingar om ett nytt ramverk för kärnvapenkontroll.

I en värld där Kinas kärnvapenarsenal också växer snabbt, menar många experter att framtida avtal behöver vara multilaterala snarare än bilaterala.

”Det handlar inte längre bara om USA och Ryssland. Ett hållbart ramverk för kärnvapenkontroll i framtiden måste inkludera fler aktörer, samtidigt som man hanterar nya teknologiska utmaningar,” säger en talesperson för det internationella initiativet för kärnvapennedrustning.

Medan världens blickar riktas mot det geopolitiska spelet mellan stormakterna, menar forskare vid Sipri att civilsamhället och allmänheten har en viktig roll att spela genom att upprätthålla trycket på globala ledare att prioritera kärnvapennedrustning och stabilitet.

Utan New START riskerar världen att återgå till en era liknande det kalla krigets mest spända perioder, men med en avgörande skillnad – dagens kärnvapensystem är mer avancerade, mer precisa och potentiellt mer destabiliserande än någonsin tidigare.