Bortförda barn och mordbränder – rättegång om ”demokratihotande” brott inledd

Demokratihotande brott i rättegång – sju åtalade för brott mot myndighetsutövning

I en uppmärksammad rättegång som inleddes på onsdagen i Södertörns tingsrätts säkerhetssal står sju personer – två kvinnor och fem män – åtalade för en rad grova brott som beskrivs som demokratihotande. Åtalet omfattar egenmäktighet med barn, flera fall av grova hot mot tjänsteman, grova mordbränder och grov skadegörelse.

Enligt åklagare Sara Norling har brottsligheten huvudsakligen riktats mot politiker och tjänstemän inom social- och ungdomsförvaltningen i Stockholmsområdet under våren 2025. Det uttalade syftet ska ha varit att påverka politikerna och tjänstemännen i deras beslutsfattande.

När rättegången inleddes var säkerhetssalen fylld till bristningsgränsen av åhörare som följde förhandlingarna med stor uppmärksamhet. Samtliga tilltalade, som alla sitter häktade, nekade genom sina försvarare till anklagelserna. De satt tysta i Kriminalvårdens mossgröna kläder under förhandlingen. Efter de inledande förklaringarna stängdes dörrarna då känsliga uppgifter skulle presenteras.

Utredningen visar att händelseförloppet inleddes den 3 mars förra året när fem män tog sig till ett familjehem i Järfälla utanför Stockholm. Där ska de ha misshandlat mannen i familjehemmet genom att skalla honom i ansiktet och sedan överösa honom med sparkar när han låg på marken. Männen ska även ha framfört allvarliga hot om att skada eller döda familjehemsparets barn om de kontaktade polisen.

Syftet med besöket var att hämta tre syskon som var omhändertagna enligt LVU (Lagen om vård av unga). Enligt polisens utredning fördes barnen sedan till Rumänien och Grekland där de hölls undangömda fram till den 17 april. Planeringen av bortförandet ska ha påbörjats redan i februari 2025. I interna chattkonversationer mellan de misstänkta beskrevs aktionen som en ”kidnappning”.

Efter bortförandet av barnen fortsatte brottsligheten. Den 19 april anlades en brand i ett kommunalråds bil i Huddinge kommun. Enligt utredningen var motivet att tvinga fram, hindra eller hämnas för en åtgärd kopplad till myndighetsutövningen. Några veckor senare anlades ytterligare bränder i två personbilar och en lastbil som tillhörde tjänstemän med koppling till LVU-beslutet. I juni startades en brand utanför en bostad i ett tätbebyggt område där spridningsrisken bedömdes som betydande.

Målsägandebiträdet Mikael González, som företräder både ett familjehemspar och en folkvald beslutsfattare i Huddinge kommun, bekräftar att misstankarna mot de åtalade rör samma typ av brott som präglat den hotfulla och internationellt uppmärksammade desinformationskampanj som riktats mot socialtjänsten i Sverige de senaste åren.

”Mina klienter har gjort en stor insats för samhället och ändå blivit drabbade för det,” säger González.

De misstänkta ska även ha kartlagt ytterligare två tjänstemän och genomfört rekognosering inför planerade våldsbrott mot deras bostäder i Hägersten och på Södermalm. Enligt Mikael Westerlund, målsägarbiträde för dessa tjänstemän, blev de djupt skakade av uppgifterna.

”Det påverkar naturligtvis när man vet att det har funnits konkreta planer för att man ska utsättas för ett allvarligt brott bara för att man gjort sitt jobb och försökt skydda ett barn,” förklarar Westerlund.

Den person som utredarna betraktar som ärendets huvudman är häktad i sin frånvaro. Han befinner sig i ett land som saknar utlämningsavtal med Sverige och har därför inte kunnat åtalas. Enligt uppgifter till tidningen Mitt i betraktar polisen denne man som en anstiftare som har rekryterat utförare i Sverige. Teorin är att de misstänkta utförarna har varierande kunskap om varandra sedan tidigare, men att de flesta är obekanta med varandra.

Det omfattande målet berör sammanlagt 40 målsägare. En kommunal enhetschef som utsatts i sammanhanget beskriver situationen som så känslig att hen avböjer att medverka i intervjuer, men understryker vikten av att uppmärksamma tjänstemännens allt mer utsatta situation.

”Det är bra och viktigt att uppmärksamma tjänstemännens utsatta situation och att den förvärrats,” säger enhetschefen som menar att utvecklingen där beslutsfattare inom socialtjänsten hotas för att de inte ska våga fatta beslut är djupt oroande.

Rättegången, som hålls i Södertörns tingsrätt, är planerad att pågå fram till den 16 februari.