Brottsdömda ska utvisas lättare

Regeringen skärper utvisningsregler för brottsdömda – prognos visar kraftig ökning

Från och med hösten väntas nya, strängare regler träda i kraft gällande utvisning av brottsdömda utlänningar. Enligt regeringens beräkningar kommer förändringarna leda till en dramatisk ökning av antalet utvisningar – upp till sex gånger fler än i dagsläget.

Den nya lagstiftningen är en del av regeringens hårdare linje i migrations- och kriminalpolitiken, där samarbetet med Sverigedemokraterna har varit tongivande sedan regeringsbildningen hösten 2022. Justitieminister Gunnar Strömmer har tidigare uttalat att utlänningar som begår brott i Sverige i högre grad ska utvisas.

Förslaget har väckt blandade reaktioner. Förespråkare menar att det är ett nödvändigt verktyg för att minska brottsligheten och att personer som inte är svenska medborgare har ett särskilt ansvar att följa landets lagar. Kritiker har däremot lyft farhågor om att reglerna kan leda till oproportionerliga konsekvenser för personer med stark anknytning till Sverige.

De nya reglerna innebär bland annat sänkta trösklar för när utvisning kan bli aktuellt. I nuvarande lagstiftning krävs normalt att brottet kan ge fängelse, och att domstolen bedömer att det faktiskt blir ett fängelsestraff. Med de nya reglerna blir brottets allvarlighet mer avgörande än själva straffet.

Migrationsverket och Kriminalvården förbereder sig nu för att hantera den väntade ökningen av utvisningsärenden. Enligt myndigheternas egna beräkningar kommer detta kräva utökade resurser för både administrativa processer och verkställande av beslut.

– Vi står inför en betydande omställning när de nya reglerna träder i kraft. Det kommer att påverka hela vår verksamhet, från bedömningar till praktisk hantering av utvisningar, säger en källa inom Migrationsverket som vill vara anonym eftersom det officiella uttalandet kommer senare.

Flera experter på migrationsrätt har pekat på att de skärpta reglerna kan möta praktiska hinder. Sverige har sedan länge utmaningar med att verkställa utvisningsbeslut till vissa länder som vägrar ta emot sina medborgare. Det finns också frågetecken kring hur de nya reglerna ska tillämpas i relation till EU-rätten och internationella konventioner.

– Det är inte säkert att alla utvisningar som beslutas faktiskt kommer kunna genomföras, särskilt till länder där mottagandet är problematiskt. Detta är en aspekt som sällan diskuteras när politikerna talar om skärpta regler, säger Alexandra Wilton Wahren, docent i internationell rätt vid Stockholms universitet.

Enligt statistik från Kriminalvården utvisades omkring 600 personer efter avtjänat straff under föregående år. Med de nya reglerna skulle den siffran kunna öka till cirka 3 600 personer årligen, enligt regeringens prognoser.

Förändringen är en del av ett större åtgärdspaket mot gängkriminalitet och organiserad brottslighet, där regeringen också genomför andra förändringar som skärpta straff och utökade befogenheter för polis och åklagare.

Oppositionen har kritiserat delar av förslaget. Vänsterpartiet menar att regeländringarna riskerar att drabba människor oproportionerligt hårt och att de kan leda till familjesplittring och andra humanitära konsekvenser. Socialdemokraterna har varit mer återhållsamma i sin kritik men efterfrågat tydligare konsekvensanalyser.

Sveriges Advokatsamfund har i ett remissvar uttryckt oro för rättssäkerheten och påpekat att domstolarna måste fortsätta ha utrymme att göra individuella bedömningar i varje enskilt fall.

De nya reglerna väntas träda i kraft i september 2023, efter att riksdagen röstat igenom förslaget. Justitiedepartementet arbetar nu med att ta fram detaljerade föreskrifter för hur de nya bestämmelserna ska tillämpas i praktiken.

Frågan om utvisning av brottsdömda utlänningar har varit politiskt laddad under flera år. Moderaterna drev redan under sin tid i opposition en linje om skärpta regler, och med Sverigedemokraterna som samarbetsparti har frågan fått högsta prioritet i den nuvarande regeringens politik.