De såg drogmiljön förändras: ”Knarkade bort tio år”

I takt med att smugglingen över den finska gränsen intensifieras står Haparanda inför en växande narkotikaproblematik. Lokala myndigheter rapporterar en oroande utveckling där allt yngre personer dras in i kriminella nätverk som utnyttjar stadens geografiska läge för narkotikahandel.

Polisen i Haparanda beskriver en situation där kriminella grupper systematiskt utnyttjar ungdomar för distribution av droger. Enligt utredare vid gränspolisen rekryteras barn och unga som ”springpojkar” för att transportera narkotika, ofta utan att de förstår de fulla konsekvenserna av sitt deltagande.

”Vi ser en tydlig trend där rekryteringen sker i allt yngre åldrar. Det handlar om barn som lockas med snabba pengar eller status inom gruppen,” säger en polis som arbetar med narkotikabrott i regionen.

Haparandas position som gränsstad mellan Sverige och Finland har historiskt gjort området till en strategisk plats för varusmuggling. Under de senaste åren har dock karaktären på smuggelvarorna förändrats, med ett ökat fokus på narkotika och andra illegala substanser.

Myndigheterna menar att pandemin, tillsammans med ökad gränsbevakning på andra platser i Europa, har bidragit till att smugglare söker nya vägar. Den nordliga gränsen mellan Sverige och Finland, med dess relativt glesbefolkade områden, har blivit en alltmer attraktiv rutt.

För lokalsamhället i Haparanda innebär utvecklingen stora utmaningar. Socialtjänsten rapporterar om fler ärenden kopplade till ungdomar i riskzon, och skolor arbetar intensivt med förebyggande insatser för att motverka rekryteringen.

Mitt i denna problematik finns dock ljusglimtar och exempel på personer som lyckats bryta med missbruk och kriminalitet. Jessica Danell är en av dem som valt att dela sin historia offentligt för att visa att förändring är möjlig.

”Jag vill visa andra att det kan finnas ett slut på det,” säger Jessica, som snart är färdigutbildad undersköterska efter att ha lämnat ett liv i narkotikamissbruk bakom sig.

Jessica beskriver hur hon gradvis drogs in i missbruk under tonåren och hur vägen ut var både lång och svår. Efter flera år av beroende fick hon till slut hjälp genom ett lokalt behandlingsprogram.

”Det handlar inte bara om att sluta med drogerna, utan om att bygga ett helt nytt liv. Nya vanor, nya relationer och ett nytt sätt att se på framtiden,” förklarar hon.

Kommunen och regionen har under de senaste två åren intensifierat sina insatser för att motverka narkotikaproblematiken. Ett samverkansprojekt mellan polis, socialtjänst och skola har etablerats för att tidigt fånga upp ungdomar i riskzonen.

Samtidigt pågår ett omfattande arbete med att förstärka gränskontrollen. Tullverket har fått utökade resurser och arbetar nu med ny teknik för att effektivisera övervakningen av godstrafik över gränsen.

”Det är ett komplext problem som kräver insatser på många olika nivåer samtidigt,” säger kommunalrådet i Haparanda. ”Vi måste både arbeta förebyggande med våra ungdomar och samtidigt göra det svårare för smugglare att använda vår stad som transitplats.”

Enligt Länsstyrelsen i Norrbotten är situationen i Haparanda ett exempel på hur mindre orter i gränsregioner kan drabbas särskilt hårt av organiserad brottslighet. De menar att det krävs nationella insatser och ökat nordiskt samarbete för att komma till rätta med problemet.

För Jessica Danell handlar framtiden nu om att bygga vidare på sin nya identitet som undersköterska och att inspirera andra som kämpar med beroende.

”När jag var fast i missbruket kunde jag inte föreställa mig ett annat liv. Nu vill jag visa att det faktiskt går att bryta sig loss, oavsett hur hopplöst det kan kännas,” säger hon.

Medan polisen fortsätter sitt arbete med att stoppa smugglingen, hoppas både myndigheter och lokala aktörer att historier som Jessicas kan bidra till att färre ungdomar lockas in i narkotikahandeln som fortsätter att plåga gränsstaden Haparanda.