Djupa klyftan inom oppositionen – strid om priset vid pump om de rödgröna vinner valet

Transportpolitik splittrar oppositionen inför valet

Bensin- och dieselpriserna spelade en avgörande roll i förra valet och har inte minskat i betydelse sedan dess. Biltrafiken fortsätter att vara Sveriges största klimatpolitiska utmaning med en tredjedel av landets utsläpp – och trenden är stigande.

Ökningen kan direkt kopplas till Tidöregeringens politik som gjort det billigare att tanka genom sänkt drivmedelsskatt och mildrade klimatkrav i reduktionsplikten. Detta ligger helt i linje med vallöftena från 2022, men med en betydande baksida: Sveriges möjligheter att nå klimatmålen har allvarligt försämrats.

Oppositionen har samfällt kritiserat regeringens linje, men är långt ifrån enig om vilken politik som bör föras istället. En granskning av partiernas skuggbudgetar och riksdagsmotioner visar betydande skillnader i hur S, MP, C och V vill driva klimatomställningen framåt.

Samtliga fyra oppositionspartier har tagit intryck av kostnadschocken som drabbade svenska bilister under 2022, när Rysslands invasion av Ukraina fick oljepriset att skjuta i höjden samtidigt som en skärpt reduktionsplikt bidrog till fördyringar. Detta blev ett effektivt slagträ för högerpartierna i valrörelsen, främst mot Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

”Vi måste ha en politik som inte leder till att det blir för tufft för vanligt folk,” säger Åsa Westlund, Socialdemokraternas klimatpolitiska talesperson.

Men partierna är oeniga om hur kraftfulla åtgärder som behövs för att minska transportutsläppen. Endast Miljöpartiet presenterar ett tydligt förslag med konkreta siffror på vilken prishöjning som krävs för att driva omställningen åt rätt håll.

”Vi tycker att vi måste vara ärliga mot svenska folket. Vi kan inte ägna oss åt populism,” säger språkröret Daniel Helldén (MP).

Med Miljöpartiets politik blir det en prishöjning på 2 kronor och 20 öre per liter för bensin och diesel, enligt partiets egna beräkningar. Detta genom ökad reduktionsplikt, höjd bensinskatt och ett nationellt system för handel med utsläppsrätter i transportsektorn.

”Det är inte stora summor men det ger en kraftig utsläppsminskning. Vi måste göra det här, det finns ingen annan lösning för transportsektorn. Andra partier behöver svara på hur de ska lyckas,” säger Helldén.

Synen på drivmedelsskatter skapar en tydlig klyfta inom oppositionen. Miljöpartiet vill höja bensinskatten med över 4 miljarder kronor, medan Vänsterpartiet föreslår en mindre höjning. Centerpartiet och Socialdemokraterna tar avstånd från sådana förslag.

”I vår budget är det tydligt: vi höjer inte de här skatterna. Så det är ju vår ingång i vilken förhandling som helst,” säger Centerpartiets talesperson Rickard Nordin.

”Vi har inga sådana förslag,” bekräftar Åsa Westlund från Socialdemokraterna.

Både S och C satsar istället på att pressa ner priset på förnybara drivmedel för att kunna blanda in mer i bensin och diesel utan att det blir dyrare att tanka. Detta ska ske genom att staten upphandlar stora volymer biobränsle och därmed ökar utbudet. Med en garanterad efterfrågan hoppas man att investerare vågar satsa på ökad produktion.

Denna strategi innehåller dock osäkra faktorer. Enligt regeringens utredare är det svårt att få fram tillräckligt med biobränsle för att nå klimatmålen till 2030. Varken S eller C har heller preciserat hur stor inblandningen ska vara, vilket är avgörande för effekten på utsläppen.

En lärdom från 2022 är behovet av stötdämpare mot prischocker för dem som saknar alternativ till bilen. Vänsterpartiet vill ha lägre vägtrafikskatt på landsbygden. Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår olika modeller för hur statens intäkter från drivmedelsskatter kan återföras till dem som behöver kompensation för högre bilkostnader.

Över blockgränsen finns enighet om att elbilar är framtiden, men vägen dit är omstridd. Vid ett maktskifte blir prisrabatten för elbilar troligen större. Tidöpartierna ersatte den tidigare elbilsbonusen med en mindre variant, medan alla fyra oppositionspartierna vill ge bilköpare större stöd i varierande grad.

Oppositionspartierna satsar generellt mer på klimat och miljö än Tidöregeringen, men skillnaderna mellan dem är stora. MP ökar med 26 miljarder kronor och V med 10 miljarder, medan S nöjer sig med att överträffa regeringen med endast 1 miljard.

Detta avslöjar en klyfta i synen på statsfinanserna som behöver överbryggas vid en eventuell regeringsförhandling i höst. ”De tror att de har en sedelpress i källaren,” muttrade en socialdemokrat när MP presenterade sin budgetmotion förra hösten.

MP finansierar sina reformer med lån i betydligt större utsträckning än både regeringen och övriga oppositionspartier.

”Vi har en låg statsskuld som ger utrymme för det här, och det här är investeringar som är helt nödvändiga för att Sverige ska fungera framöver,” förklarar MP:s Daniel Helldén.

”Som socialdemokrat tycker jag att vi måste ta ansvar för kommande generationer också i finanspolitiken. Men vi har samarbetat om budgetar med både Miljöpartiet och Vänsterpartiet i många år, och statsskulden sjönk även då,” svarar Åsa Westlund.