Dna-matchning dröjde – hann begå trippelmord

I Uppsala inleddes på onsdagen rättegången mot den 21-årige man som misstänks ligga bakom både trippelmordet på en frisörsalong i Uppsala förra våren och en tidigare skottlossning i Eslöv. Fallet har väckt stor uppmärksamhet och avslöjat brister i polisens utredningsarbete som kan ha haft förödande konsekvenser.

Enligt åklagarens granskning efterlämnade den misstänkte gärningsmannen dna-spår vid en skjutning i Eslöv bara två veckor innan det uppmärksammade trippelmordet i Uppsala. Dna-analysen som skulle koppla honom till det första brottet blev dock klar först tre veckor senare – när trippelmordet redan hade ägt rum.

Händelseförloppet väcker frågor om huruvida trippelmordet kunde ha förhindrats om polisens analyser hade genomförts snabbare och mannen hade gripits tidigare.

Den 10 maj förra året skedde en skjutning i Eslöv där ingen person skadades, men där den misstänkte gärningsmannen lämnade biologiska spår efter sig. Drygt två veckor senare, den 26 maj, inträffade den brutala skjutningen på frisörsalongen i Uppsala där tre personer miste livet.

– Det är naturligtvis extremt tragiskt att vi inte hann få träff på dna:t från Eslöv-skjutningen innan händelsen i Uppsala. Hade analysen gått snabbare hade vi möjligen kunnat gripa mannen tidigare, säger Jale Poljarevius, polischef i Uppsala, till lokala medier.

I rättegången, som förväntas pågå under flera veckor, står den 21-årige mannen åtalad för tre mord, mordförsök, grovt vapenbrott samt framkallande av fara för annan. Utöver detta inkluderar åtalet även den tidigare skjutningen i Eslöv.

Trippelmordet i Uppsala skakade det lokala samhället i våras. Enligt vittnesuppgifter ska en maskerad person ha kommit in på frisörsalongen och öppnat eld. Tre personer dog och flera andra skadades allvarligt. Händelsen kopplades snabbt till pågående konflikter mellan kriminella nätverk i regionen.

Polisens utredning har visat att den misstänkte mannen har kopplingar till ett kriminellt nätverk med verksamhet i både Skåne och Uppsalaområdet. Enligt åklagaren var skjutningarna del av en pågående konflikt om narkotikahandel och territorium mellan rivaliserande grupper.

– Den här typen av uppgörelser har blivit allt vanligare och allt mer hänsynslösa. Oskyldiga personer riskerar att hamna i skottlinjen, vilket är precis vad som hände i Uppsala, säger Therese Johansson, kriminalkommissarie vid Nationella operativa avdelningen (NOA).

Fallet har även aktualiserat debatten om resurser till polisens forensiska arbete. Enligt Rättsmedicinalverket har antalet inkomna förfrågningar om dna-analyser ökat kraftigt de senaste åren, medan resurserna inte har förstärkts i samma takt.

– Vi prioriterar alltid våldsbrott, men trycket på våra laboratorier är mycket högt. I det här fallet gjordes allt enligt rutin, men frågan är om rutinerna räcker när våldet eskalerar, säger Anders Eriksson, avdelningschef vid Rättsmedicinalverket.

De anhöriga till offren har genom sina målsägandebiträden uttryckt frustration över att en snabbare hantering av bevis potentiellt kunde ha förhindrat dödsskjutningarna.

– Mina klienter känner naturligtvis en enorm sorg, men också ilska över att systemet inte fungerade som det borde. De kommer aldrig få tillbaka sina nära och kära, säger Maria Wilhelmsson, målsägandebiträde för en av familjerna.

Under rättegångens första dag presenterade åklagaren omfattande bevisning som inkluderar övervakningskameror, vittnesmål och teknisk bevisning. Den misstänkte 21-åringen nekar till brott.

Polisen har efter händelserna genomfört en intern granskning av sina rutiner för prioritering av forensiska analyser. Som ett resultat av detta har nya riktlinjer införts för att säkerställa att potentiellt sammankopplade våldsbrott ges högre prioritet.

Rättegången väntas fortsätta under de kommande veckorna och domen förväntas komma i slutet av oktober.