Drömmen om arbete i Sverige blev misstänkt människohandel

I decembermörkret kämpar thailändska bärplockare för rättvisa

Det är tidig eftermiddag och decembermörkret har redan lagt sig. Högst upp i en kyrka i en mellanstor svensk stad har Piraya Jantmarn, 29 år, och Nuttawut Buddanoi, 28 år, hängt tvätt på tork längs takbjälkarna. Det är här, långt från sina hem i Thailand, som de bor efter att ha anmält sin svenska arbetsgivare till polisen.

”Vi hoppas att ingen annan ska luras som vi har gjort, och att vi ska få den lön som vi har gjort oss förtjänt av”, säger Nuttawut Buddanoi.

De är två av ett hundratal personer som i somras plockade vilda skogsbär åt en svensk arbetsgivare. Men den utlovade lönen uteblev, och tillsammans med ytterligare nio personer har de valt att stanna i Sverige för polisförhör.

När de i maj lämnade Khon Kaen i nordöstra Thailand hade de ingen aning om att de skulle komma att plocka blåbär och lingon. Den thailändska rekryteraren hade lockat dem med löften om att tjäna pengar genom att plocka jordgubbar i södra Sverige. De tillhör inte de endast 89 personer som i år fått officiella uppehållstillstånd för att plocka vilda bär.

Efter att jordgubbssäsongen tog slut efter drygt två månader fick de erbjudande att åka norrut för att plocka blåbär. Piraya och Nuttawut var bland de cirka 100 av 200 thailändare som befann sig i Skåne som accepterade erbjudandet. Paret hoppades tjäna tillräckligt för att bygga ett hus inför sitt kommande giftermål.

”Min familj bor i ett litet skjul och vi skulle behöva något större. Jag hoppades också få pengar till att starta en affär som säljer akvariefiskar”, berättar Nuttawut.

Denna dröm hade varit möjlig att förverkliga om de fått den avtalsenliga månadslönen på 27 720 kronor. Men bankutdrag och anteckningar visar att paret endast har fått en bråkdel av den summan. Varken för jordgubbsplockningen eller för skogsbären har de fått den månadslön som kontraktet garanterade – istället har de betalats per kilo.

Därmed ansluter de sig till den stora skara thailändska bärplockare som under flera årtionden rest till Sverige utan att få korrekt ersättning. Tidigare avslöjanden i Dagens Nyheter har visat hur många åker hem med större skulder än när de kom, arbetar extremt långa dagar, och tvingas ut i skogen även när de är sjuka.

Piraya och Nuttawut började misstänka oegentligheter tidigt. De uppmärksammade fusk vid vägningen av bären och undrade varför inga pengar kom in på deras konton. Men det var först efter att myndigheterna och polisen i Västernorrland genomförde en inspektion i september som de insåg vad deras rättigheter egentligen var. Kontraktet de skrivit under var inte på thailändska.

”Vi visste inte vad vi skrev under”, förklarar Piraya.

Processen gick snabbt, precis som andra thailändska arbetare tidigare berättat. Representanter för rekryteringsbolaget pekade och uppmanade dem att skriva under, utan möjlighet att läsa igenom dokumenten.

För Piraya och Nuttawut var detta deras första resa utomlands. När de landade på Kastrup flygplats i Danmark tog en av cheferna för det svenska företaget hand om deras pass – ett viktigt kontrollmedel.

”Vi litade på dem. Det var likadant när vi skrev på kontraktet. De pekade och sa skriv under här. Vi trodde på deras löften”, säger Piraya.

Sedan slutet av september sitter två personer som företräder det svenska bärbolaget häktade på sannolika skäl misstänkta för människohandel. Åklagare Monika Temiz kan inte ge någon prognos om när åtal kan väckas. Att pass beslagtas och därmed begränsar rörelsefriheten är ett viktigt rekvisit för brottet människohandel.

Det misstänkta brottet ska ha begåtts på olika platser i Sverige från våren 2025 till den 23 september när företrädarna för bärföretaget greps. För Piraya och Nuttawut var september en dramatisk period. Cheferna hade varnat dem för att tala med poliser och journalister. Trots detta vågade de anmäla företaget, samtidigt som de plötsligt informerades om att hemresan till Thailand skulle tidigareläggas.

Natten före dagen då bussar skulle transportera dem till flygplatsen vågade de inte stanna på samma boende som den misstänkta arbetsgivaren. Kommunen erbjöd inget alternativt boende, men en privatperson hjälpte dem med tak över huvudet.

Eva Norlin, regionkoordinator mot prostitution och människohandel i Västernorrland, har JO-anmält kommunen för hanteringen av situationen.

”De var rädda och i ett utsatt läge. Hade inte en civilperson klivit in hade de fått åka med bussen och varit i Thailand nu. De ville verkligen ha hjälp men kommunen tyckte de skulle bo kvar hos förövaren.”

Efter polisanmälan har Piraya och Nuttawut fått tillfälligt uppehållstillstånd för att kunna delta i förhör. Paret får tillsammans 8 000 kronor i månaden från FN-organet IOM, International Organization for Migration, för att klara sig i Sverige.

Väntan är svår. När DN besöker dem dånar orgelmusik från kyrkans nedre våningar medan Hesa Fredrik ljuder genom staden. Piraya har inte sovit på flera dagar. Hennes 9-årige son Lemon ligger allvarligt sjuk i influensa på sjukhus i Thailand. När hon visar bilder på sin son kommer tårarna.

Hon längtar hem till sin son, men vill först få rätt ersättning för sitt arbete i Sverige.

”Jag hoppas rättegången leder till att vi får den kompensation som vi har förtjänat”, säger hon.

Efter omfattande granskningar av missförhållandena i bärbranschen har Migrationsverket skärpt sina kontroller och nekat fler arbetstillstånd än tidigare. En statlig utredning föreslog förra året att bärplockare helt ska uteslutas från möjligheten att få arbetstillstånd i Sverige på grund av systematiskt missbruk av regelverket. Statistiken visar en tydlig minskning – från över 6 500 beviljade tillstånd 2022 till endast 89 under 2025.