Dubbelt så många barn under 15 ställs inför rätta

Under 2025 har antalet barn under 15 år som ställts inför rätta genom bevistalan mer än fördubblats jämfört med föregående år, visar ny statistik från Åklagarmyndigheten. Totalt prövades 88 misstänkta barn i domstol, jämfört med 38 under 2024.

Ökningen speglar en oroande utveckling inom den svenska nätverksbrottsligheten där gängens användning av unga utförare blir alltmer utbredd. För 25 av barnen handlade misstankarna om mordförsök, vilket var den vanligaste brottsrubriceringen, följt av grova vapenbrott. Fem barn misstänktes för mord.

Ett särskilt uppmärksammat fall inträffade i Malmö bara ett par veckor före jul, där en 12-årig pojke misstänks ha avfyrat skotten som dödade en 21-årig man. Enligt bedömare är han den hittills yngste som misstänkts för en dödsskjutning i Sverige.

Ett annat anmärkningsvärt fall gäller en dödsskjutning i Linköpingsstadsdelen Berga i augusti 2024. En 41-årig gängledare lockades till platsen under förespegling om en narkotikaaffär, men blev i stället skjuten till döds av en då 14-årig pojke. Sex vuxna män dömdes i oktober 2025 för sin medverkan i mordet, som tingsrätten beskrev som en ren avrättning. I domen konstaterades att 14-åringen använts som ett ”verktyg” av de äldre gärningsmännen.

Ardavan Khoshnood, docent i akutsjukvård och kriminolog vid Lunds universitet, ser ökningen som en logisk följd av att kriminella nätverk allt oftare anlitar barn och unga för att begå allt grövre brott.

”För tio år sedan hade kriminella nätverk en viss heder som de levde efter. I dag är det fullständigt bortsuddat. Dessutom har klimatet blivit råare,” säger Khoshnood.

Barn under 15 år är inte straffmyndiga i Sverige och kan därför inte dömas till påföljd. Vid särskilt allvarliga brott kan dock skuldfrågan prövas i domstol genom en bevistalan, ett rättsligt förfarande som påminner om en vanlig rättegång men utan att straff utdöms. Institutet bevistalan infördes 1965 med syftet att sociala myndigheter skulle få bättre beslutsunderlag för eventuella insatser för barnet.

Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) från 2025 är det ofta andra minderåriga, vanligtvis pojkar i övre tonåren, som rekryterar 12–15-åringar till kriminella gäng. De unga rekryterna involveras numera ofta direkt i grov brottslighet.

”Tidigare fungerade de oftast som springpojkar, men vi ser i vår studie att de unga barnen även får morduppdrag och andra allvarliga uppdrag ibland,” säger utredaren Monika Karlsson på Brå, som studerat 430 unga som utreddes för brott under 2022 och 2023.

Utvecklingen har också satt avtryck i rättspolitiken. Sedan den 1 oktober 2025 har polisen befogenhet att använda hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation även mot barn under 15 år.

Regeringen har dessutom föreslagit en sänkning av straffmyndighetsåldern till 13 år, ett förslag som mött kraftig kritik från rättsväsendet. I ett uppmärksammat upprop har 168 åklagare och domare motsatt sig lagändringen med varningen att åtgärden saknar forskningsstöd och att brottsligheten kan tryckas ännu längre ner i åldrarna. Hela 34 åklagare har deklarerat att de är redo att lämna yrket om förslaget går igenom.

På frågan hur en sänkt straffmyndighetsålder skulle påverka utvecklingen menar Khoshnood att effekten beror på vad man vill uppnå.

”Om man vill avskräcka barn och unga från att gå in i kriminalitet så har det föga effekt,” säger han och hänvisar till mordet i köpcentret Emporia i Malmö 2022, där en då 16-årig skytt efter dådet obekymrat beställde en taxi. ”För vissa unga kan det rent av innebära någon form av status att bli gripen.”

Däremot tror Khoshnood att en sänkning av straffåldern kan bli mycket effektiv om syftet är att få bort kriminella från gatorna och skada nätverkens verksamhet.

Trots den oroande utvecklingen tror Khoshnood inte att vi kommer att få se ännu yngre gärningspersoner. ”Det finns nog någon slags smärtgräns där vid 12-årsåldern. En 8-åring har väldigt svårt att hantera en Kalasjnikov, dessutom är yngre barn inte lika etablerade i sociala medier. Tittar man på andra länder som har problem med brottslighet så ser vi inte att utförarna blir yngre och yngre.”