Efter Pisaraset: L vill dra tillbaka elevernas datorer

Desenaste Pisa-siffrorna har satt hård press på svensk skolpolitik. OECD:s internationella kunskapsmätning visar att 15-åringars resultat i läsning, matematik och naturvetenskap försämrats i stora delar av västvärlden. Bakom siffrorna finns en bred internationell trend: samtliga nordiska länder backar, och 22 av 26 EU-länder redovisar sämre resultat än i den förra mätningen.

I Sverige är nedgången särskilt tydlig i läsningen. Enligt mätningen har var fjärde svensk femtonåring så stora svårigheter att läsa att det i praktiken påverkar skolarbetet. Läsningen pekas ut som en grundläggande förklaring till de försämrade resultaten även i matematik och naturvetenskap. Elever som inte läser ordentligt får svårare att förstå instruktioner, följa uppgifter och tolka texter.

Pisaundersökningen genomförs vart tredje år och följer 15-åringar i ett åttiotal länder. Sveriges resultat har under flera mätningar varit stabilt efter den historiska bottennoteringen 2012. Därför väcker den senaste nedgången oro bland både politiker och skolforskare. Flera debattörer har pekat på ökad skärmtid, lärarbrist och minskad studiero som tänkbara orsaker.

Liberalerna går nu fram med krav på en tydlig kursändring. Partiledaren Simona Mohamsson talar om en ”skärmpandemi” och menar att de digitala enheter som eleverna fått i skolan har en negativ inverkan på lärandet. På onsdagsmorgonen presenterade hon en rad åtgärder, där det mest långtgående är att helt avveckla de så kallade en-till-en-lösningarna – det vill säga att varje elev tilldelas en egen dator eller surfplatta att fritt använda.

– Eftersom barn redan tillbringar stora delar av sin vardag framför skärmar måste skolan vara en motvikt. Det är orimligt att ge barn och unga ytterligare en skärm att fritt förfoga över med tanke på vad vi vet om deras inverkan i dag, säger Simona Mohamsson.

Partiet vill i stället ge tryckta läromedel en tydligare plats i undervisningen. Bland annat lovar Liberalerna att arbeta för att varje elev ska ha minst 60 minuters läsning varje skoldag och att det ska finnas en skolbok per elev och ämne. Partiet vill också införa en 15-årsgräns för sociala medier och göra fritidshemmen helt skärmfria.

Förslagen sätter återigen fokus på den snabba digitalisering som svenska skolor genomgått under de senaste femton åren. En-till-en-lösningar blev under 2010-talet norm i de flesta kommuner, och digitala läromedel fick allt större utrymme. Samtidigt har forskningen gett blandade svar om skärmarnas effekt på inlärningen. Flera studier visar att pappersläsning ofta ger bättre läsförståelse än läsning på skärm, särskilt för elever med svaga läsfärdigheter.

Förändringen har också en ekonomisk dimension. Den digitala skolmarknaden har vuxit kraftigt, och många kommuner har investerat i teknikutrustning och digitala läromedel. En återgång till fler tryckta böcker skulle därför kunna få konsekvenser för både kommunbudgetar och de företag som byggt sina affärsmodeller kring skolans digitalisering.

Liberalerna har även tagit initiativ till ett partisamtal mellan gruppledarna i riksdagens utbildningsutskott med anledning av de fallande Pisa-resultaten. Där väntas partierna diskutera både akuta insatser och mer långsiktiga reformer. Hur stor uppslutning förslaget om att avskaffa en-till-en-lösningar kan få i riksdagen återstår att se, men att frågan nu hamnar högt på den politiska dagordningen är tydligt.

Om Liberalerna får gehör skulle det innebära ett trendbrott i svensk skola. Frågan är dock om andra partier är beredda att gå lika långt i kritiken mot skärmarna. Många skolor har under senare år redan börjat minska användningen av digitala verktyg i de tidiga årskurserna, men ett nationellt stopp för personliga datorer och surfplattor skulle vara betydligt mer långtgående.