Efter skandalerna: ”Utrymme för förbättringar”

Ökade säkerhetsbrister inom Regeringskansliet kräver förbättringar

En ny granskningsrapport om säkerhetsrutiner inom Regeringskansliet överlämnades till regeringen i fredags. Rapporten, framtagen av tidigare Säpo-chefen Klas Friberg, pekar på flera områden där säkerhetsarbetet behöver stärkas.

”Det gäller säkerhetskultur, det gäller enhetlighet i regelverk, rutiner och utbildningar. Vi tycker också att vi behöver tydliggöra chefsansvaret inom Regeringskansliet,” säger Friberg om rapportens slutsatser.

Stora delar av rapportens innehåll är hemligstämplat, vilket begränsar Fribergs möjligheter att i detalj redogöra för alla upptäckter och rekommendationer. Granskningen initierades enligt Friberg på grund av det ”försämrade säkerhetsläget” i omvärlden, en situation som ställer ökade krav på hur känslig information hanteras inom statliga institutioner.

De senaste åren har flera uppmärksammade säkerhetsincidenter inträffat inom Regeringskansliet. Tidigare nationelle säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm lämnade vid separata tillfällen hemliga dokument på en kursgård och sin mobiltelefon på Ungerns ambassad. I andra fall har en regeringstjänsteman glömt en pärm med sekretessbelagda handlingar på en toalett på Arlanda flygplats, medan en annan tjänsteman avslöjade uppgifter om Sveriges Natostrategi genom att föra ett högljutt telefonsamtal på samma flygplats.

Trots dessa incidenter understryker Friberg att granskningen inte fokuserat på enskilda händelser. ”Vi har inte arbetat med några som helst synpunkter på brister i enskilda ärenden. Det har inte legat till grund för vår genomlysning. Men vad vi konstaterar är att det är ett grannlaga arbete att jobba med säkerhet,” förklarar han.

Säkerhetsläget i Europa har förändrats drastiskt sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022, och Sveriges pågående Natoanslutning ställer ytterligare krav på säkerhetsarbetet. Experter inom säkerhetspolitik har tidigare varnat för att Sverige kan vara särskilt utsatt för underrättelseverksamhet under denna övergångsperiod.

En positiv utveckling som Friberg lyfter fram är att säkerhetsarbetet har förbättrats under senare år genom ökad centralisering. Han noterar också att det skett förbättringar under det senaste halvåret, samtidigt som granskningsarbetet pågått.

Regeringskansliet, som omfattar Statsrådsberedningen, departementen och förvaltningsavdelningen, hanterar dagligen stora mängder känslig information som rör rikets säkerhet. Med cirka 4 700 anställda utgör organisationen en kritisk del av Sveriges statsledning, och därmed också ett potentiellt mål för främmande makts underrättelseverksamhet.

Säkerhetsexperter har länge påpekat att de största säkerhetsriskerna ofta är kopplade till mänskliga faktorer snarare än tekniska brister. Enkla misstag och bristande rutiner kan få allvarliga konsekvenser för rikets säkerhet.

Regeringen förväntas nu ta ställning till rapportens rekommendationer och implementera åtgärder för att förbättra säkerhetsarbetet. Statsminister Ulf Kristersson har tidigare betonat vikten av ett robust säkerhetsskydd, särskilt mot bakgrund av det försämrade omvärldsläget och Sveriges förändrade säkerhetspolitiska position.

Trots att många detaljer i rapporten förblir hemliga, är det tydligt att en förbättrad säkerhetskultur, tydligare chefsansvar och mer enhetliga rutiner står högt på agendan för framtidens säkerhetsarbete inom Regeringskansliet.