Efter valrysaren – viktiga datum att hålla koll på

Sedan valnatten har läget mellan blocken varit mycket jämnt, och nu riktas blickarna mot de kommande veckornas politiska process. Med en preliminär röstskillnad på cirka 33 000 röster mellan blocken på måndagseftermiddagen står det klart att de röster som ännu inte räknats kan bli avgörande.

På onsdagen den 16 september inleder kommunernas valnämnder arbetet med att räkna utrikesröster och sena förtidsröster. Dessa röster, som i folkmun kallas onsdagsröster, har potential att ändra på den bild som presenterades under valnatten. Förra valet omfattade dessa röster över 200 000 stycken, en siffra som visar på deras betydelse i ett så pass jämnt val.

Redan under valnatten varnade opinionsanalytiker och statsvetare för att det preliminära resultatet kan komma att dröja. Det är just denna osäkerhet som gör onsdagen till en nyckelpunkt i den politiska kalendern.

Den fortsatta processen följer en tydlig tidplan. Den 28 september samlas den nyvalda riksdagen för första gången i riksdagen klockan 11. Inför detta tillfälle ska den slutgiltiga rösträkningen vara slutförd. Valmyndigheten bedömer att länsstyrelserna normalt har räknat färdigt resultatet inom en vecka efter valet, varefter myndigheten fastställer den slutgiltiga mandatfördelningen och utser vilka personer som tar plats i riksdagen.

Denna dag är även betydelsefull av en annan anledning. När ledamöterna samlats ska riksdagen välja talman för den kommande mandatperioden. Andreas Norlén har innehaft posten sedan 2018, och frågan om han får fortsätta är ännu öppen.

Dagen därpå, den 29 september, inleder riksdagen sitt nya arbetsår. Detta markerar startskottet för regeringsbildningsprocessen, då talmannen kan föreslå en ny statsminister som sedan ska godkännas av den nyvalda riksdagen. Den sittande statsministern, M-ledaren Ulf Kristersson, har möjlighet att begära entledigande före denna dag. Om så sker, leder han en övergångsregering tills dess att en ny regering kan tillträda.

En viktig deadline infaller den 12 oktober, två veckor efter att riksdagen samlats. Senast denna dag måste talmannen ha presenterat åtminstone ett förslag till statsministerkandidat. Det svenska systemet bygger på principen om negativ parlamentarism, vilket innebär att en statsministerkandidat godkänns om en majoritet av ledamöterna inte röstar nej. Talmannen genomför så kallade talmansrundor där partiledarna konsulteras för att hitta en kandidat som kan få tillräckligt stöd.

Skulle riksdagen rösta nej till fyra föreslagna statsministerkandidater, utlyses extraval. Detta är en ovanlig men möjlig utväg som skulle förlänga den politiska osäkerheten ytterligare.

Parallellt med regeringsförhandlingarna pågår arbetet med statsbudgeten. Senast den 12 november, två månader efter valdagen, ska en ny budget vara presenterad och på plats. Detta är en ständigt återkommande process som sätter ramarna för den ekonomiska politiken under det kommande året.

De kommande dagarna och veckorna blir således intensiva för partiledarna, som nu laddar för tuffa förhandlingar. Det jämna valresultatet innebär att inget block har någon given majoritet, vilket gör att förhandlingsläget blir komplext. Frågan om vilken konstellation som kan bilda en stabil regering är därför i högsta grad öppen.

För medborgarna innebär processen en period av väntan. Det dröjer alltså ytterligare några veckor innan det står klart vem som ska leda landet under den kommande mandatperioden. Fram till dess fortsätter arbetet i Regeringskansliet, och frågan om regeringsbildningen förblir den centrala politiska frågan att följa.