Elever i vinstdrivande friskolor tjänar sämre som vuxna

I en ny studie från Handelshögskolan i Stockholm framkommer att elever som gått i vinstdrivande friskolor i genomsnitt förlorar cirka 200 000 kronor i livsinkomst jämfört med elever från kommunala skolor. Detta visar nationalekonomen Petter Bergs avhandling som presenteras i juni.

Trots att friskolorna fortsätter att växa i antal och storlek, finns det förvånansvärt lite forskning kring sambandet mellan skolval och långsiktiga effekter på elevers framtida möjligheter, menar Berg.

”Ur ett nationalekonomiskt perspektiv är det centralt att undersöka vad valet av utbildning får för utfall för individen senare i livet,” säger Petter Berg under intervjun på sitt forskarrum vid Handelshögskolan.

Avhandlingen ”On education and choice” omfattar data från 200 000 gymnasieelever i Stockholms län under perioden 1995-2008. Genom att följa dessa elever in i vuxenlivet har Berg kunnat skatta deras livsinkomster och jämföra resultaten mellan olika skolformer. För att säkerställa jämförbara resultat har han använt metoder som garanterar att likvärdiga elevgrupper jämförs med varandra.

Den tydligaste förklaringen till inkomstskillnaderna är enligt Berg andelen obehöriga lärare. I de vinstdrivande gymnasieskolorna var endast 48 procent av lärarna behöriga under mätperioden, jämfört med 79 procent i de kommunala skolorna.

”De vinstdrivande skolorna sparar pengar genom att anställa obehöriga lärare som kostar mindre. Det förklarar den negativa effekten på elevernas framtida lön i princip helt och hållet,” förklarar Berg och tillägger att ekonomiska besparingar är en naturlig drivkraft för skolor som drivs med vinstintresse.

Studien visar även att vinstdrivande friskolor har cirka 30 procent större klasser än de kommunala, men Berg har inte kunnat fastställa att detta påverkar elevernas framtida inkomster negativt.

”Det kan vara så att klasstorleken påverkar eleverna mer när de går i grundskolan,” säger han.

En intressant aspekt är att elever som gått i icke-vinstdrivande friskolor faktiskt får något högre lön än jämförbara elever i kommunala skolor, vilket ytterligare stärker kopplingen mellan vinstintresse och utbildningskvalitet.

Trots sämre utfall för eleverna fortsätter de vinstdrivande friskolorna att växa. Bergs forskning visar att detta främst beror på två faktorer: attraktiva lägen och populära program.

46 procent av de vinstdrivande gymnasieskolorna i Stockholms län ligger inom fem kilometers radie från stadskärnan, jämfört med endast 20 procent av de kommunala. Dessutom erbjuder friskolorna i högre utsträckning det populära samhällsvetenskapliga programmet – 14 procentenheter fler elever går detta program hos friskolorna jämfört med de kommunala skolorna.

Berg, som själv valde en koncernskola för gymnasiet för att kunna flytta från Katrineholm till Norrköping, bekräftar att läget ofta är avgörande vid gymnasievalet: ”Så även för mig var det läget som avgjorde.”

Enligt avhandlingen förklarar skolans läge och utbudet av kurser hela 80 procent av de vinstdrivande gymnasieskolornas marknadsandelar i Stockholmsregionen. Resterande 20 procent förklaras av att kommunala skolor har högre antagningskrav.

Politiska och näringslivsföreträdare har ofta uttryckt oro över att för många elever väljer samhällsvetenskapliga programmet framför tekniska och yrkesinriktade utbildningar. Men Berg menar att så länge samhällsprogrammet är det mest efterfrågade bland elever, och friskolorna kan erbjuda det, kommer denna utveckling att fortsätta.

Bergs forskning utgör ett viktigt bidrag till debatten om det svenska skolsystemet, särskilt när det gäller hur marknadskrafter påverkar utbildningskvalitet och elevernas framtida möjligheter på arbetsmarknaden. Den belyser också spänningen mellan kortsiktig attraktionskraft och långsiktiga utbildningsresultat i ett skolsystem präglat av valfrihet.