En anhållen misstänkt för spioneri i Stockholms län

En person har gripits och anhållits misstänkt för spioneri efter en längre tids utredning av Säkerhetspolisen (Säpo). Gripandet ägde rum under söndagen och nyheten rapporterades först av tidningen Expressen.

Gabriel Wernstedt vid Säkerhetspolisens presstjänst bekräftar händelsen och uppger att det rör sig om en förundersökning som myndigheten arbetat med under en längre period.

”Det är en förundersökning som vi från Säpo har jobbat med under en tid”, säger Wernstedt till media.

Den misstänkta personen är enligt uppgift hemmahörande i Mellansverige, men Säpo vill inte kommentera den exakta platsen för gripandet. Myndigheten är förtegen om detaljer kring utredningen och har valt att inte offentliggöra information om den misstänkta personens kön eller ålder.

Enligt Robin Simonsson, presskommunikatör vid Åklagarmyndigheten, ska det misstänkta spioneriet ha pågått i Stockholms län under en period på mer än ett och ett halvt år.

”Det misstänkta spioneriet ska ha pågått i Stockholms län från 1 januari 2022 fram till i går”, uppger Simonsson.

Spionerianklagelser av detta slag tas på största allvar av svenska myndigheter, särskilt i dagens spända säkerhetspolitiska läge. Sverige har under de senaste åren rapporterat om ett ökat antal spionageförsök från främmande makt, vilket har lett till en högre beredskap hos säkerhetstjänsten.

Den misstänkta personen har tilldelats en offentlig försvarare, vilket är standard i fall som rör nationell säkerhet och allvarliga brottsmisstankar. Detta säkerställer att den misstänktas rättigheter tillvaratas under den fortsatta rättsprocessen.

Åklagaren har nu begränsad tid att fatta beslut om nästa steg i processen. Senast på onsdag måste beslut fattas om den misstänkta personen ska begäras häktad. Häktningsförhandlingar sker normalt inom kort därefter vid tingsrätten i den aktuella regionen.

Spioneribrott regleras i 19 kap. brottsbalken och kan ge stränga straff. För spioneri är straffskalan fängelse i högst sex år, medan grovt spioneri kan ge upp till livstids fängelse. Lagstiftningen skärptes senast 2022 mot bakgrund av ett förändrat säkerhetsläge i Europa.

Svenska säkerhetstjänster har under de senaste åren varnat för ökade underrättelseaktiviteter riktade mot Sverige. Detta inkluderar traditionellt spioneri, men även cyberspionage och påverkansoperationer. Säpo har återkommande framhållit att främmande makters underrättelsetjänster visar särskilt intresse för svensk försvarsinformation, politiska beslut, teknologisk innovation och kritisk infrastruktur.

Den pågående konflikten i Ukraina och Sveriges NATO-medlemskap har ytterligare förhöjt hotbilden, enligt säkerhetsexperter. Säpo har tidigare kommunicerat att Ryssland, Kina och Iran är de länder som bedriver mest aktiv underrättelseverksamhet mot Sverige.

Trots anhållandet har inga uppgifter läckt om vilken typ av information som kan ha varit föremål för spioneriet eller vilken främmande makt som misstänks ligga bakom aktiviteten. Säkerhetspolisen håller vanligtvis denna typ av information konfidentiell under pågående utredningar för att skydda både utredningen och potentiellt känslig information.

Fallen av misstänkt spioneri i Sverige är relativt ovanliga, men när de väl förekommer får de stor uppmärksamhet. Rättsprocesserna i sådana fall tenderar att vara långdragna och komplexa, med omfattande bevisföring och ofta stora delar som sekretessbeläggs av hänsyn till rikets säkerhet.