Frankrike skickar militära styrkor till Grönland efter Trumps hot

I förra veckan meddelade Frankrikes president Emmanuel Macron att landet skickar militära styrkor till Grönland, efter inbjudan från Danmark. Under ett tal till landets högsta militära ledning underströk Macron att Europa har ”ett särskilt ansvar” för Grönland, och att franska trupper redan är på plats.

– En första grupp franska militärer är redan på plats. De kommande dagarna kommer mark-, luft- och sjöstridskrafter att ansluta, förklarade presidenten i sitt tal.

Enligt uppgifter består den första gruppen av 15 franska militärer, men insatsen kommer att utvidgas. Frankrike har redan skickat ett tankplan till området – en militär förmåga som USA vanligtvis bidrar med i NATO-sammanhang.

Det är fortfarande oklart exakt hur omfattande den franska militära närvaron på Grönland kommer att bli under den närmaste tiden. Signalen från EU:s enda kärnvapenmakt är dock tydlig och lämnar inget utrymme för tvekan om Frankrikes hållning i frågan.

USA:s tidigare president och nuvarande presidentkandidat Donald Trump reagerade omedelbart med hot om nya tullar mot länder som skickar trupper till Grönland, däribland Frankrike och Sverige. Detta har lett till att Macron börjat driva på för att aktivera EU:s så kallade handelsbazooka – ett instrument som godkändes 2023 och som ger unionen tillgång till en bred palett av ekonomiska motåtgärder.

Medan vissa EU-ledare, som Italiens premiärminister Giorgia Meloni, försöker bromsa utvecklingen i hopp om att undvika ett fullskaligt handelskrig, verkar Macron ha bestämt sig för att det är dags att sätta ned foten. Det finns flera skäl till Frankrikes agerande i denna kris.

För det första handlar det om att försvara Danmark och Grönland, vilket är det officiella skälet. Frankrike har genom EU-fördraget förbundit sig att stötta medlemsländer som angrips, och i fransk utrikespolitik har respekt för internationell rätt länge varit en grundpelare. Detta visade sig tydligt 2003 när Frankrike vägrade delta i USA:s invasion av Irak.

Frankrike har ibland anklagats för hyckleri i sin utrikespolitik. När USA nyligen genomförde en operation i Venezuela och förde bort president Nicolas Maduro, uttryckte sig Macron betydligt försiktigare än sin egen utrikesminister, något som ledde till kritik på hemmaplan.

I den nuvarande krisen står hela EU:s trovärdighet på spel. Det EU som Macron byggt sin politiska karriär på, och som han länge velat stärka och göra mer oberoende av USA.

Det finns också ett tydligt franskt egenintresse i att markera mot Trumps hot. Frankrike har flera utomeuropeiska departement i områden som USA traditionellt betraktar som sin intressesfär. I Karibien finns Martinique och Guadeloupe, och i norra Sydamerika – inte långt från Venezuela – ligger franska Guyana. Alla dessa är fullvärdiga delar av Frankrike, och därmed formellt delar av EU.

Utöver detta har Frankrike flera halvautonoma territorier, däribland Nya Kaledonien i västra Stilla havet, som besitter en fjärdedel av världens nickelfyndigheter. Om det sker en internationell normförskjutning som legitimerar stormakters anspråk på och annektering av territorier baserat på idéer om intressesfärer, kan det få allvarliga konsekvenser för både Frankrike och Storbritannien.

Emmanuel Macron har tidigare visat sig skicklig på att utnyttja kriser till sin fördel. Han har under många år förespråkat en europeisk armé och en starkare försvarsindustri, och aldrig har argumenten för detta varit starkare än nu.

Det råder också en ovanlig enighet i fransk politik kring krisen om Grönland. Både den franska vänstern och nationalisthögern i Nationell samling, under ledning av Marine Le Pen och Jordan Bardella, tar tydligt avstånd från Trumps agerande. Detta ger Macron ett visst handlingsutrymme, trots att han är politiskt begränsad på hemmaplan. Han behåller dock kontrollen över Frankrikes försvars- och utrikespolitik.

Situationen fortsätter att utvecklas, och spänningarna mellan EU och USA riskerar att eskalera ytterligare om Trump fortsätter med sina hot mot europeiska länder som stödjer Danmark i Grönlandsfrågan.