Expert: ”Kriminella letar aktivt efter tjejer”

Den ökande inblandningen av unga flickor i grov brottslighet väcker oro

En 17-åring sköts ihjäl på en fotbollsplan i Huddinge tidigare denna vecka. Bara två dagar senare föll en 15-åring offer för skottlossning i ett bostadsområde i Malmö. Det anmärkningsvärda i dessa fall är att en 15-årig flicka nu sitter häktad misstänkt för mord i båda fallen, vilket kastar nytt ljus över den allt mer komplexa bilden av ungdomsbrottsligheten i Sverige.

Anna Hedin Ekström, som tidigare kartlagt kvinnors och flickors delaktighet i kriminella nätverk för Nationella operativa enheten (Noa), menar att detta inte är ett helt nytt fenomen.

”Kvinnor och flickor har funnits med i de kriminella miljöerna under många år men gått under radarn,” säger hon och pekar på ett systemiskt problem i hur rättsväsendet uppfattar och hanterar kvinnlig brottslighet.

Hedin Ekströms forskning visar att kvinnor traditionellt har fungerat som ”möjliggörare” i kriminella nätverk. De har utfört stödjande uppgifter som att transportera vapen, förvara narkotika eller placera fordon på strategiska platser. Att kvinnor själva utövar grovt våld har historiskt sett varit ovanligt, men detta mönster verkar nu förändras.

”Med tanke på att rekryteringen idag sker mer på digitala plattformar än i den fysiska närmiljön, är jag inte förvånad. Särskilt inte om våldet utförs med skjutvapen. Det kan en kvinna hantera lika enkelt som en man,” förklarar Hedin Ekström.

Just kvinnors relativa osynlighet i brottsstatistiken har gjort dem särskilt attraktiva för rekrytering till kriminella nätverk. Gängkriminaliteten har utvecklat sofistikerade strategier för att utnyttja denna blind fläck i rättssystemets uppmärksamhet.

”Det finns flera exempel på att kriminella aktivt letar efter just tjejer och kvinnor. Det är en genomtänkt strategi, de utvecklar ständigt sina metoder,” fortsätter hon.

Ett alarmerande mönster som framträder är att majoriteten av flickor med koppling till gängkriminalitet har varit utsatta för sexuellt våld. Hedin Ekström betonar den dubbla utsattheten: ”Är de inte det sedan innan så blir de det i många fall under tiden i dessa miljöer. Det är ett brutalt leverne som kan verka glammigt och lyxigt till en början, men som inte är det. Inget är svartvitt, de kan vara både offer och förövare.”

I Göteborg har man sedan två år tillbaka drivit projektet ”En blind fläck” för att specifikt hantera problematiken kring tjejer i kriminella miljöer. Projektet är ett samarbete mellan socialtjänsten, polisen och hälso- och sjukvården i stadsdelen Nordost, med syfte att identifiera utsatta flickor och ge dem rätt stöd.

Lisa Holmberg, en av projektets koordinatorer, bekräftar den oroande utvecklingen: ”Vi vet att de har hanterat narkotika och det har också varit ett ärende där tjejer varit inblandade i sprängdåd. De är på samma marknad som killarna och blir rekryterade eller groomade. Men här finns också ett extra lager av sexuellt våld.”

Holmberg beskriver hur övergrepp filmas och senare används som utpressningsmaterial för att tvinga flickorna att utföra kriminella handlingar. Detta utsätter dem för en dubbel viktimisering – både som offer för sexuella övergrepp och som tvångsmässiga deltagare i brottslighet.

Sedan projektets start har man sett en markant ökning i antalet identifierade fall. Från en handfull tjejer i riskzonen har projektet under vissa perioder haft kontakt med upp till 40 flickor samtidigt, vilket tyder på att problemet kan vara betydligt mer omfattande än tidigare uppskattat.

”Killar är mycket tydligare i sina kriminella handlingar, de agerar på sätt som hörs och syns tydligare. När det kommer till tjejerna måste vi alla bli bättre på att ställa rätt frågor, och även frågor som är obekväma för oss, kring sexuella upplevelser och övergrepp,” säger Holmberg.

Anna Hedin Ekström menar att samhället måste göra upp med vad hon kallar den ”rosa lagboken” – tendensen att se mildare på kvinnors brottslighet jämfört med mäns. Hon efterlyser ett mer nyanserat och verklighetsförankrat förhållningssätt:

”Det är 2024 och vi ställer oss fortfarande frågan om tjejer kan göra samma saker som killar. Om vi inte ser att kvinnor och tjejer också kan vara kriminella, kan vi varken hjälpa dem eller arbeta förebyggande i den gruppen.”

Dessa fall av unga flickor misstänkta för mord utgör en oroväckande påminnelse om den pågående transformationen av kriminella miljöer i Sverige, där gränserna mellan förövare och offer blir allt mer diffusa, och där traditionella könsroller inom brottsligheten omförhandlas på ett sätt som utmanar både rättsväsendet och det förebyggande arbetet.