Farshid Jalalvand: Därför väger ett samtal hos skräddaren tyngre än en presskonferens

#

I det moderna informationsflödet lever hälsomyter vidare trots faktabaserad information. En ny rapport från PR-företaget Edelman visar att över två tredjedelar av människor globalt tror på minst en hälsomyt, som att ”opastöriserad mjölk är nyttigare än pastöriserad” eller att ”riskerna med barnvaccination överväger nyttan”.

Undersökningen, som omfattar 16 000 respondenter från 16 länder inklusive USA, Storbritannien, Frankrike, Kina och Indien, avslöjar att fenomenet är utbrett oavsett utbildningsnivå. Högskoleutbildning tycks inte skydda mot att omfatta hälsomyter, vilket motbevisar den vanliga föreställningen att högre utbildning automatiskt leder till bättre informationsvärdering.

Särskilt anmärkningsvärt är att yngre personer (18-34 år) och individer som identifierar sig som politiskt högerorienterade är mer benägna att tro på hälsomyter. Indien toppar listan där hela 89 procent av befolkningen tror på minst en hälsomyt, medan Japan hamnar lägst med ändå anmärkningsvärda 50 procent.

Edelmans rapport identifierar fem centrala insikter. För det första är det inte en marginell grupp utan en tydlig majoritet som omfattar dessa myter. För det andra är gruppen politiskt heterogen. Den tredje insikten är att problemet inte kan reduceras till en utbildningsfråga.

De två mest avgörande slutsatserna handlar om informationskonsumtion. Personer som tror på hälsomyter lider inte av informationsbrist utan av informationsöverflöd. Dessutom anger de flesta att de har stort förtroende för sina läkare och medicinska experter, trots att de samtidigt kan hålla fast vid uppfattningar som strider mot medicinsk konsensus.

Detta väcker frågan om hur hälsoinformation egentligen bör förmedlas i vår tid. Under coronapandemin blev detta särskilt påtagligt när två skräddarbröder, som exemplifieras i rapporten, ständigt ställde frågor om restriktioner, vacciner och pandemins utveckling. De förstod inte hur allt hängde ihop trots myndigheternas omfattande informationsinsatser via presskonferenser, hemsidor och medieintervjuer.

Det framträdande mönstret visar att personliga relationer spelar en avgörande roll när människor ska navigera i informationsflödet. I en tid då mer än hälften av befolkningen enligt Edelmans barometer misstror mediers rapportering kring hälsofrågor, blir de personliga mötena ännu viktigare.

Stora informationskampanjer har sin plats, men för att verkligen påverka människors uppfattningar om hälsa krävs något mer grundläggande: tid för samtal. När den enskilda läkaren tar sig tid att förklara, när BVC-sjuksköterskan bemöter föräldrars oro med kunskap och när medicinska experter kommunicerar på ett begripligt sätt – då skapas det förtroende som behövs för att överbrygga misstron.

I dagens digitala landskap, där information från många olika källor konkurrerar om vår uppmärksamhet, blir den mänskliga relationen och det personliga samtalet allt mer betydelsefulla. Ibland kan ett informativt samtal med skräddaren eller läkaren göra större skillnad än tusen presskonferenser.

För hälsomyndigheter och vårdpersonal innebär detta en utmaning som kräver nya strategier. Det handlar inte bara om att göra korrekt information tillgänglig utan också om att bygga och underhålla förtroendefulla relationer där information kan förmedlas på ett sätt som skapar tillit.

I en värld där hälsomyter frodas trots informationssamhällets alla möjligheter, är kanske det personliga mötet och den tillitsfulla relationen våra bästa verktyg för att främja folkhälsan.