Fler unga anmäls försvunna: ”Vaksamhet för kriminalitet”

Allt fler anmälningar om försvunna personer oroar polisen

Antalet larm till polisen om försvunna personer har ökat markant sedan 2023, med en ökning på 12 procent. Under förra året registrerades nästan 33 000 anmälningar, vilket motsvarar över 90 larm per dygn. Denna ökande trend skapar nya utmaningar för polisens resurser och arbetssätt.

Av alla anmälningar leder cirka en tredjedel till utryckningar, medan resterande ärenden hanteras direkt från polisens ledningscentral. Från ledningscentralen kan polisen snabbt kontrollera om personen finns registrerad inom sjukvården, psykiatrin eller om personen gripits – information som anhöriga ofta inte har omedelbar tillgång till.

Majoriteten av de saknade hittas välbehållna, men vissa fall utvecklas till omfattande sökinsatser och tragiska upptäckter. Ett uppmärksammat exempel är fallet med den 25-åriga kvinnan som mördades i Rönninge, där sökinsatsen inleddes efter att hon anmälts försvunnen.

Peter Martin, vakthavande befäl och ansvarig för försvunna personer i polisregion Syd, framhåller att ärendena huvudsakligen berör äldre personer med kognitiva sjukdomar som demens. Dock har det blivit allt vanligare att ungdomar anmäls försvunna i ett tidigare skede än tidigare.

”Barn som inte trivs hemma har funnits i alla tider och det går att koppla till en viss åldersgrupp som gör revolt mot sina föräldrar. Men nu har den kriminella världen funnit att det finns resurser där,” förklarar Martin.

Enligt polisen har den intensifierade bevakningen av nätverkskriminaliteten bidragit till att både föräldrar och olika typer av boenden blivit mer benägna att anmäla ungdomar som saknade.

”Det finns en ökad vaksamhet för kriminalitet. Många som hör av sig till oss berättar om en dålig magkänsla, och då kan det vara att man märkt en dragning till någon viss gruppering eller några individer,” säger Peter Martin.

För ungdomar i åldrarna från 12 år upp till övre tonåren undersöker polisen särskilt om försvinnanden kan ha kopplingar till nätverkskriminalitet. Detta är ett nytt mönster som oroar polismyndigheten, då kriminella nätverk aktivt rekryterar unga personer i utsatta situationer.

En annan tydlig trend som polisen observerar är att allt fler försvinnanden har koppling till psykisk ohälsa. Martin förtydligar: ”För oss på polisen innebär det både personer med en tidigare känd sjukdomsbild som försvinner, men också någon som varit med om något som orsakar en kris. Det kan vara någon som blir av med jobbet eller som går igenom en skilsmässa som försvinner.”

Det är viktigt att notera att statistiken över försvunna personer inte inkluderar larm om personer som misstänks vara sjuka eller avlidna i hemmet, vilket innebär att det totala antalet larm som polisen hanterar är ännu högre.

Den största kategorin bland försvunna personer – äldre som försvinner från olika typer av boenden – förväntas växa ytterligare i framtiden. Detta beror på att befolkningen blir allt äldre och andelen äldre i samhället ökar. Peter Martin betonar behovet av ökat samarbete och bättre lyhördhet från kommuner och verksamheter där försvinnanden är återkommande.

”Precis som man har vårdplaner för olika personer behöver man titta på var man placerar och hur man hanterar människor som söker sig ut,” säger han.

I polisregion Syd arbetar polisen aktivt med ett projekt för att motverka ”flergångsförsvinnanden”, eftersom det ofta är samma personer som återkommande lämnar vissa boenden.

”Då tar vi kontakt med ledningen för det aktuella boendet och visar mönstret i försvinnandena. Vilken tid personen försvinner, om det exempelvis är på natten när boendet har lägre bemanning,” förklarar Martin.

Denna samverkan mellan polis och vårdgivare är ett exempel på hur polisen arbetar proaktivt för att hantera det ökande antalet anmälningar, samtidigt som de fortsätter att utveckla sina metoder för att effektivt hitta försvunna personer i olika åldersgrupper och livssituationer.