Hon har designat den virala Ikea-apan: ”Det var verkligen min baby”

I förra veckan väcktes den svenska designern Ann-Cathrine Sigrid Ståhlberg av ett förbryllande meddelande från en väninna i USA. ”Du måste se Stephen Colbert. Han har en, han har en!” stod det på telefonskärmen. När hon letade upp det senaste avsnittet av ”The Late Show” fick hon se något oväntat – programledaren höll i gosedjursorangutangen som hon själv designat för Ikea.

”Det var jätteroligt. För det här har verkligen varit min baby. Även om jag har gjort många andra gosedjur, så är detta väldigt speciellt för mig. Samtidigt är jag chockad över vilka proportioner det har fått”, berättar Ann-Cathrine.

Allt började med ett videoklipp från Ichikawa City Zoo i Japan där apungen Punch syntes dra omkring på en gosedjursorangutang från Ikea. Djurparkens skötare förklarade att Punch hade övergivits av sin mamma och utfrusits av övriga apor på djurparken. I denna svåra situation blev mjukisapan från Ikea en sorts ersättningsmamma för den ensamma makaken.

Klippet spreds snabbt över världen och berörde människor djupt. Effekten blev omedelbar – gosedjursorangutangen är nu slutsåld på Ikea-varuhus i flera svenska städer som Stockholm, Uppsala och Malmö, men också internationellt. På andrahandsmarknaden har priserna skjutit i höjden, med exemplar som säljs för uppemot 800 kronor på plattformar som Tradera och Vinted.

Fenomenet har dock också mörka sidor. Ann-Cathrine har noterat att uppenbart AI-genererade klipp på makaken och gosedjuret cirkulerar på nätet. ”Man ser tydligt att det inte är min apa. Det är kanske lite baksidan av den här sortens virala trender. Man har ingen kontroll över vad som sprids”, säger hon.

I designerns hem i Göteborg finns en samling Ikea-gosedjur på soffan – alla designade av henne själv. ”Men det är inte så att jag har dem framme hela tiden. Förutom orangutangen, den är alltid här”, förklarar hon. Hemmet vittnar om Ann-Cathrines mångsidiga kreativitet, med tavlor, installationer, modeller och prydligt sorterade tyger.

Ann-Cathrine har under sin karriär främst arbetat med textildesign, först som anställd på Borås Wäfveri och sedan som frilansare. Samarbetet med Ikea började med gardiner och påslakanset, men utvecklades sedan: ”När jag hade gjort min första barnkollektion frågade de om jag ville illustrera en bok. Och då kom även det här med gosedjuren. Det var jättekul”, berättar hon.

Orangutangen designades 2017 och blev direkt en favorit för Ann-Cathrine. Den är också huvudkaraktär i boken ”Orangutangen är mörkrädd” som hon illustrerat. ”Det är så många barn över hela världen som har köpt de här gosedjuren och böckerna finns på 30 språk. Det är oerhört”, säger hon.

Trots den stora uppmärksamheten tillbringar Ann-Cathrine själv inte mycket tid på sociala medier och upptäckte klippet på Punch först när en väns dotter skickade det till henne förra veckan. ”Jag förstod inte alls hur stort det hade blivit förrän jag såg inslaget på ’The Late Show'”, säger hon med ett skratt.

På frågan om varför historien har berört så många människor svarar Ann-Cathrine: ”Det är en otroligt rörande historia. Vi behöver positiva nyheter i den här mörka tiden vi lever i. Precis som den lilla apan i zoot tror jag att vi behöver bli tröstade just nu.”

För apan Punch har situationen förbättrats. Enligt rapporter från bland annat SVT har han nu fått vänner och syns på nya videoklipp lekandes och sittandes på ryggen på en annan apa.

Historien om orangutangen från Ikea visar hur en enkel produkt kan få oväntad betydelse och global spridning i dagens digitala landskap. Den berättar också om kraften i emotionella berättelser i en värld där många längtar efter positiva budskap. För Ann-Cathrine Sigrid Ståhlberg representerar det en oväntad uppmärksamhet för ett skapande som legat henne särskilt varmt om hjärtat.

Samtidigt illustrerar fenomenet hur snabbt konsumentbeteenden kan förändras i dagens uppkopplade värld. När ett gosedjur på kort tid går från vanlig produkt till viral sensation och eftertraktad samlarobjekt synliggörs både sociala mediers genomslagskraft och hur snabbt efterfrågan kan skifta inom detaljhandeln.