Första månaden på åtta år utan en dödsskjutning

I januari noterades ett historiskt trendbrott i den svenska brottsligheten. För första gången sedan mars 2018 inträffade ingen dödlig skjutning i landet under en hel månad. Denna utveckling kommer efter flera år av eskalerande gängvåld som kulminerade under 2022-2023.

Under januari registrerades endast ett fåtal skjutningar runt om i landet, bland annat en incident i Malmö där en man skottskadades i benet. Enligt sammanställningar från bland annat Expressen och SVT bekräftas att ingen dödsskjutning ägde rum under hela månaden.

Kriminologen Sven Granath menar att detta inte är någon slumpmässig avvikelse. Han pekar på en tydlig trend där antalet skjutningar, både mot fastigheter och människor, har minskat sedan senhösten 2023, och att de perioder som tidigare varit relativt lugna nu blivit ännu lugnare.

Flera faktorer har enligt Granath bidragit till denna utveckling. Framför allt handlar det om mer framgångsrika polisinsatser där fler vapen beslagtas, viktiga aktörer inom den kriminella världen grips i större utsträckning än tidigare, och fler brott klaras upp.

Ett annat intressant fenomen är vad Granath beskriver som ett kulturellt skifte inom den kriminella miljön. ”Man verkar ha fått svårare att rekrytera till våld. Det tar slut på folk i vettig ålder,” säger han och tillägger att när oskyldiga, särskilt kvinnor och barn, drabbas av våldet skapar det ”dålig PR” för de kriminella nätverken.

Flera tongivande aktörer från bland annat Foxtrotnätverket har under den senaste tiden gripits utomlands, vilket poliskällor bekräftar har försvårat nätverkens verksamhet. När centrala personer tas bort från ekvationen påverkas hela den kriminella strukturen.

Tillgången till vapen har också minskat, vilket är en betydelsefull faktor. ”Om det inte finns något att skjuta med så blir det helt enkelt svårare att skjuta någon,” förklarar Granath logiskt. Han framhåller att polisen har prioriterat vapenbeslag och förbättrat samarbetet med länder varifrån vapen förs in till Sverige.

De gradvis skärpta straffen för vapenbrott har gjort det mer riskabelt för kriminella att röra sig med vapen i samhället. Dessa strängare påföljder har även motiverat polisen i arbetet med att beslagta vapen.

Trots den positiva utvecklingen är det viktigt att notera att den kriminella ekonomin fortfarande är mycket omfattande. Enligt en färsk rapport omsätter den kriminella verksamheten i Sverige cirka 352 miljarder kronor årligen, med rena vinster på 185 miljarder kronor. Med sådana summor i omlopp är risken för nya våldsvågor fortsatt hög.

”Det är naivt att tro att det har skjutits färdigt i Sverige när så här stora summor står på spel. Att lägga några hundratusen på ett beställningsmord är ingenting för gängen,” säger en polis som vill vara anonym.

Sven Granath varnar också för att Sverige troligen kommer att uppleva nya perioder av våldsdåd, men han tror inte att nivåerna kommer att återgå till de extrema nivåerna som sågs 2022-2023. Han pekar dock på att tekniska innovationer, som utvecklingen inom drönar- eller 3D-printningstekniken, kan förändra förutsättningarna för brottsligheten framöver.

Statistiken över dödsskjutningar i Sverige visar en tydlig ökning från 34 dödsfall 2017 till en topp på 62 dödsfall 2022. Därefter har siffrorna sjunkit något till 44 dödsskjutningar under både 2024 och 2025 enligt polisens statistik.

Denna positiva utveckling står i stark kontrast till december 2022 och januari 2023, då Sverige drabbades av en exceptionellt blodig våldsvåg med 32 sprängningar på 28 dagar. Dåvarande situationen fick statsminister Ulf Kristersson att erkänna att läget var utom kontroll. Nu, tre år senare, kan vi möjligen se början på en positiv förändring – även om vägen till ett tryggt samhälle utan gängvåld fortfarande är lång.