Göteborgs stad: Rektorn som anklagade lärare för illojalitet bröt mot lagen

Skolanställd kritiserades efter kontakt med Skolinspektionen – nu får hon upprättelse

En lärare i Göteborg som arbetat med elever med särskilda behov i matematik hamnade i blåsväder när hon valde att kontakta Skolinspektionen om brister i skolan. Efter att ha mött kritik från sin rektor anmälde läraren händelsen till Justitieombudsmannen (JO), som nu inlett en utredning av fallet.

Helén Svensson, som arbetat med särskilt stöd i matematik i över åtta år, vittnar om en arbetssituation där hon systematiskt utestängts från viktiga möten rörande elever i behov av stöd. När Skolinspektionen besökte skolan såg hon tillfället att dela sin bild av situationen.

Några veckor efter Skolinspektionens besök resulterade granskningen i ett föreläggande mot Göteborgs kommun. Inspektionen krävde att kommunen skulle ”se till att elever som bedöms vara i behov av extra anpassningar som skolans personal har bedömt är i behov av”, faktiskt får detta stöd.

Rektorns reaktion lät inte vänta på sig. Under ett möte med Svensson konfronterade rektorn henne om kontakten med inspektionen. Samtalet, som läraren spelade in, innehöll uttalanden som senare skulle komma att klassificeras som otillåtna repressalier.

”Det gynnar inte mig och min verksamhet när du går till Skolinspektionen på det viset och säger de här sakerna”, sa rektorn enligt inspelningen. Vidare ifrågasatte rektorn lärarens lojalitet: ”Du har din fulla rätt att gå och prata med Skolinspektionen, men samarbetet att du vill jobba med oss och vara lojal med oss, det får jag inte känslan av att du vill.”

Efter denna händelse valde Svensson att vända sig till JO, som beslutade att utreda fallet. Göteborgs stads grundskolenämnd har nu lämnat sitt svar till JO, där de erkänner felaktigheter i rektorns agerande.

I svaret konstaterar nämnden att rektorns uttalanden ”får anses ha vidtagit en sådan repressalieåtgärd som inte är tillåten enligt regeringsformens andra kapitel, första stycket”. Nämnden bedömer att läraren hade anledning att uppfatta rektorns ord som en tillrättavisning för att ha använt sin grundlagsskyddade yttrandefrihet genom att samtala med Skolinspektionen.

Rektorn har i efterhand medgett brister i sitt agerande. I sin redogörelse skriver hon att hon ”i efterhand kan konstatera att jag borde ha formulerat mig på ett mer ändamålsenligt sätt vid mötet”.

Fallet illustrerar den komplicerade situation som många anställda inom skolväsendet kan hamna i när de uppmärksammar brister i verksamheten. Meddelarfriheten och yttrandefriheten är grundlagsskyddade rättigheter som ger offentligt anställda rätt att slå larm om missförhållanden utan att riskera repressalier.

Skolinspektionens arbete bygger delvis på att personal vågar rapportera om brister, vilket gör att händelser som denna riskerar att tysta viktiga röster inom skolvärlden. I tider när resursbrist och utmaningar kring särskilt stöd ofta diskuteras i skoldebatten blir skyddet för visselblåsare särskilt betydelsefullt.

Göteborgs kommun står nu inför utmaningen att hantera inte bara de ursprungliga bristerna som Skolinspektionen påpekade, utan även hur ledningspersonal agerar när kritik framförs.

För Helén Svensson innebär grundskolenämndens svar en form av upprättelse.

– Även om det var väntat är jag förstås glad över att man håller med mig om att rektorns agerande var fel, säger hon efter att ha tagit del av stadens svar till JO.

JO:s slutliga bedömning i ärendet väntas komma inom de närmaste månaderna. Utfallet kan få betydelse inte bara för den aktuella skolan utan potentiellt för hur liknande situationer hanteras i hela utbildningssektorn.