Mellan 10 och 15 procent av alla svenskar över 60 år har utsatts för våld från en närstående det senaste året, enligt Jämställdhetsmyndigheten. Det handlar inte enbart om våld från partners utan även om övergrepp från barn och barnbarn.
För många äldre offer finns en underliggande rädsla för att bli lämnad ensam om de söker hjälp eller anmäler våldet. Shala Dabaghi, projektledare på Tantjouren Rigmor i Gävle, pekar på ekonomisk sårbarhet som en viktig faktor.
”Många äldre kvinnor har jobbat deltid och har inte samma ekonomiska resurser. Man är rädd för att inte klara livet på egen hand,” säger Dabaghi.
Tantjouren Rigmor är ett treårigt projekt som startades specifikt för att uppmärksamma våld i nära relationer bland äldre. Det är en av flera så kallade tantjourer i Sverige – kvinnojourer som riktar sig särskilt till den äldre befolkningen.
Kriminologen Anders Östlund framhåller att våldet mot äldre ofta bedöms som grövre eftersom konsekvenserna kan bli mer allvarliga. ”Är du närmare 80 år behöver våldet inte vara så grovt för att konsekvenserna ska bli väldigt allvarliga. Det krävs inte mycket för att det ska sluta med ett dödsfall,” säger Östlund.
Han uttrycker också förvåning över brutaliteten i det våld som riktas mot äldre. Enligt Östlund var kvinnor över 65 år den största kategorin när det gäller dödligt våld i nära relationer förra året.
Utöver det fysiska våldet utsätts många för återkommande hot och psykiskt våld. ”Man pratar inom forskningen om intim terrorism. Ett ständigt hot om våld,” förklarar Östlund.
En rapport från Sveriges tantjourer och Roks (Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige) visar att våldet mot äldre kan ta sig många olika uttryck. Förutom fysiskt våld handlar det om psykiskt, ekonomiskt och sexuellt våld. Roks skriver att ”fysiskt våld handlar inte enbart om slag, knuffar eller sparkar, utan omfattar även handlingar som syftar till att begränsa kvinnans rörelsefrihet och självbestämmande.”
Särskilt utsatta är funktionsnedsatta kvinnor, vars sårbarhet dessutom ökar med åldern. Det ökade omsorgsberoendet ger förövaren större möjligheter till makt och kontroll över offret.
Polisen uppskattar att mörkertalet är enormt när det gäller våld i nära relationer, särskilt bland äldre personer. Många av offren har levt med våldet under mycket lång tid.
”Många berättar att de har varit utsatta i väldigt lång tid. Det är inte sällan man hör om någon som har blivit misshandlad under 50 års tid, eller sedan barnen var små,” berättar Anders Östlund.
En förklaring till att få söker hjälp är att våldet med tiden normaliseras, både för offret och förövaren. ”Det är inte bara offret som vänjer sig vid att bli utsatt, utan även gärningsmannen vänjer sig vid att utsätta någon för våld,” säger Östlund.
För att bryta tystnaden satsar Tantjouren Rigmor mycket på informationsinsatser. Shala Dabaghi berättar att de träffar olika föreningar, deltar i mässor och för dialog med yrkesverksamma och anhöriga.
”Många som har jobbat inom äldrevård och hemtjänst säger att de har sett att människor utsätts för våld. Men det är svårt för de äldre att prata om, man behöver hjälp att våga,” säger Dabaghi.
Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) uppgav 13,6 procent av befolkningen i åldrarna 16 till 84 år att de utsatts för våld av en anhörig under 2022. Trots denna höga siffra var det endast 3,5 procent av kvinnorna och 1,4 procent av männen som uppgav att de polisanmält händelsen.
Detta belyser den svåra problematiken med våld i nära relationer, där många offer – särskilt äldre – lever i tystnad med övergreppen, oförmögna eller ovilliga att söka hjälp på grund av både praktiska och känslomässiga hinder.
3 kommentarer
Det här är en väldigt oroande rapport. Att våld mot äldre normaliseras är något vi alla måste arbeta tillsammans för att åtgärda.
Jämställdhetsmyndighetens uppgifter visar på ett allvarligt problem. Hur kan vi öka medvetenheten om våld mot äldre i vår vardag?
Bättre utbildning för personal i vård och omsorg skulle kunna göra stor skillnad.