Här är yrkesprogrammen som ger högst lön

Gymnasievalet står nu öppet för landets niondeklassare, och Svenskt Näringsliv lyfter fram yrkesprogrammen som en säker väg till arbete och god inkomst efter gymnasiet.

– Yrkesprogrammen är ett smart val för de som vill ha en bra start på vuxenlivet, säger Johan Olsson, kompetensförsörjningsexpert på Svenskt Näringsliv.

Även om gymnasievalet inte är livsavgörande bör det övervägas noggrant, menar Olsson. Han påpekar samtidigt att det alltid är möjligt att ändra inriktning senare i livet.

För elever som känner osäkerhet inför valet rekommenderar Olsson att man tar hänsyn till jobbutsikterna, vilket kan underlätta beslutet.

– Vi har en hög ungdomsarbetslöshet med många unga som har svårt att etablera sig. Därför slår vi ett slag för yrkesprogrammen. De ger störst chanser till jobb och bra lön, samtidigt som de ger högskolebehörighet för den som inte aktivt valt bort den.

Statistiken visar att studenter från de populära samhälls- och ekonomiprogrammen inte går vidare till högre utbildning i samma utsträckning som de från andra teoretiska program som naturvetenskap eller teknik.

– Samhälle och ekonomi har blivit lite av ett icke-val som används av dem som inte vet vad de vill göra. De riskerar att få en onödigt dålig start på sitt vuxen- och yrkesliv, säger Johan Olsson.

Han betonar dock att det viktigaste är att välja efter intresse, eftersom engagemang ökar chanserna att klara utbildningen och ta examen.

Enligt Svenskt Näringslivs sammanställning toppar Fordon- och transportprogrammet listan över yrkesprogram med bäst arbetsmarknadsutsikter. Programmet utbildar bland annat chaufförer och mekaniker.

– Det är ett bra program helt enkelt för att så många får jobb efteråt, säger Olsson och tillägger att branschens engagemang i utbildningen bidrar till att säkerställa att studenterna har den kompetens som efterfrågas.

På andra plats kommer VVS- och fastighetsprogrammet, som utbildar VVS-montörer, tidigare kända som rörmokare.

– Det är samma sak här, jobbchanserna ökar för att behoven på arbetsmarknaden är så stora – samtidigt som det är alldeles för få elever som väljer det här programmet.

Det Industritekniska programmet, som utbildar svetsare, CNC- och processoperatörer, hamnar på tredje plats i rangordningen av yrkesprogram med bäst arbetsmarknadsutsikter.

I botten av listan över yrkesprogram ligger Naturbruksprogrammet. Trots att det finns stor efterfrågan på personer med inriktning mot skogsbruk eller lantbruk, väljer de flesta eleverna inriktningar som fokuserar på djurskötsel. Detta resulterar i att arbetsmarknadens behov inte motsvaras av antalet examinerade studenter.

Johan Olsson är optimistisk om att förbättring är på väg genom förra årets skolreform, där arbetsmarknadens behov i större utsträckning ska styra antalet utbildningsplatser.

– Det är en jättestor förändring och det kommer att ta tid innan den slår igenom fullt ut.

Det är dock viktigt att notera att inte alla skolhuvudmän behöver dimensionera sina platser lika strikt. Friskolorna har fått undantag och behöver inte samverka med andra skolor i sitt område på samma sätt som de kommunala skolorna.

Uppgifterna kommer från Statistiska Centralbyrån (SCB), där en person räknas som etablerad på arbetsmarknaden om de inte har några arbetslöshetsdagar och en månadslön på minst 18 700 kronor. För att räknas som studerande ska man ha påbörjat utbildningen.

Gymnasievalet innebär ett viktigt steg för unga människors framtid, och med rätt information kan de fatta beslut som ger dem goda möjligheter till både arbete och vidare studier. Yrkesprogrammen erbjuder en konkret väg in i arbetslivet samtidigt som de ger möjlighet till högskolestudier för de som senare önskar fortsätta sin utbildningsresa.