Historiskt få barn kräver ny finansiering av vården

I somras föddes 153 fler barn i Stockholm jämfört med föregående sommar. Trots denna tillfälliga ökning visar regionens prognoser att barnafödandet kommer att ligga kvar på historiskt låga nivåer under flera år framöver. Först omkring 2029 förväntas en svag uppgång.

Med anledning av det förväntade minskade barnafödandet ställdes krav på förlossningsklinikerna att sänka sin kapacitet. Men sommarens verklighet visade på en annan bild – flera kliniker upplevde ansträngda perioder med toppar av många förlossningar samtidigt. Detta mönster med ojämn belastning är typiskt för förlossningsvården, något som regionen själv konstaterar i sin analys.

För att bevara viktig kompetens och säkerställa beredskap inför både tillfälliga toppar och en framtida ökning av födslotalen har Hälso- och sjukvårdsnämnden nu fattat ett strategiskt beslut. Förlossningsklinikerna ska behålla samma kapacitet under 2026 och 2027 som i år, trots den prognostiserade nedgången i antalet födslar.

Parallellt med detta pågår diskussioner mellan den styrande mittenkoalitionen och oppositionen om förlossningsvårdens framtida finansieringsmodell. Dagens system i Region Stockholm bygger på ersättning per genomförd förlossning, vilket innebär att färre födslar ger lägre intäkter till klinikerna. Detta är en konsekvens av regionens vårdvalssystem där privata och offentliga kliniker konkurrerar om patienterna.

Detta ersättningssystem har visat sig fungera mindre väl för förlossningsvården, oavsett om födelsetalen ökar eller minskar. En föränderlig situation kräver stabilare finansiering.

Intressant nog har politiska motsättningar kring vårdvalet börjat luckras upp. Moderaterna, som traditionellt förespråkat vårdvalssystemet, har nu närmat sig Socialdemokraternas ståndpunkt om behovet av en mer långsiktig finansieringsmodell för förlossningsvården.

”Vi behöver gå från ersättning per förlossning till mer fast ersättning så att vi ger personal och födande kvinnor trygghet och mer långsiktiga förutsättningar när födslotalen varierar över tid,” säger Talla Alkurdi (S), hälso- och sjukvårdsregionråd.

Regionens förvaltning har nu utarbetat flera alternativa finansieringsförslag som utgör grunden för de pågående diskussionerna. En central aspekt i samtliga förslag är att kvinnor i Stockholm även fortsättningsvis ska kunna välja förlossningsklinik, något som varit en uppskattad valfrihet.

Enligt Alkurdi är målet att inom kort finna en hållbar finansieringslösning som kan bestå oavsett framtida politiska maktskiften i regionen. Detta indikerar en ambition att skapa långsiktighet i en verksamhet som är särskilt känslig för snabba omställningar.

Oppositionsregionrådet Axel Conradi (M) är positiv till de pågående diskussionerna och ser goda möjligheter till en överenskommelse. Han föreslog redan för nästan ett år sedan förändringar i ersättningssystemet.

”Nu när fruktbarheten minskar sätter det en väldigt stor press på verksamheterna att leverera hög kvalitet men till mindre ersättning. Det är det vi vill komma ifrån genom att ha en majoritet av ersättningen fast,” förklarar Conradi.

Den aktuella situationen måste ses i ljuset av att Stockholm just nu har det lägsta fruktsamhetstalet som uppmätts sedan mätningarna började 1749 – endast 1,39 barn per kvinna. Detta är något lägre än riksgenomsnittet som ligger på 1,43 barn per kvinna.

Utmaningen för regionens beslutsfattare är att balansera kortsiktiga fluktuationer med långsiktiga demografiska trender. Förlossningsvård kräver specialistkompetens som tar lång tid att bygga upp, och snabba neddragningar kan skada beredskapen när födslotalen på nytt ökar.

Den pågående diskussionen speglar en större fråga inom sjukvården – hur man skapar stabila förutsättningar för verksamheter med varierande patientunderlag utan att kompromissa med kvalitet eller tillgänglighet. För förlossningsvården i Stockholm verkar svaret gå mot en modell med större andel fast finansiering och mindre beroendet av ersättning per förlossning.