Hon är Natos nya spionchef: Jag har utbildats för det här i 35 år

En svensk general tar toppost i Nato:s underrättelseverksamhet

En mörk Volvo kör genom Stockholm en solig tisdag i mars. I baksätet sitter generalmajor Lena Persson Herlitz, 58 år, på väg mot ett möte på försvarsdepartementet. Hon står inför ett historiskt uppdrag – den 15 juli tillträder hon som Nato:s ställföreträdande underrättelsechef, den första svenska officeren i en så hög position inom alliansen.

Tidpunkten är dramatisk. Världsläget präglas av spänningar med konflikter i Mellanöstern och Ukraina. Iran har nyligen avfyrat missiler mot en amerikansk bas i Turkiet, vilket ökade spänningen inom Nato-territoriet.

– Allt man kan tolka som en attack mot ett Nato-territorium är väldigt allvarligt och riskerar att eskalera situationen, säger Persson Herlitz.

I sin nya roll får hon full insyn i alliansens hemligaste dokument, inklusive de med klassificeringen ”Cosmic Top Secret” – information som skulle orsaka exceptionellt stor skada för alliansen om den avslöjades. Hon kommer att rapportera direkt till alliansens generalsekreterare Mark Rutte och ge föredragningar för Nordatlantiska rådet, Nato:s högsta beslutande organ.

– Det här är något som jag har utbildats och förberetts för de senaste 35 åren, förklarar hon.

Som högt uppsatt Nato-chef blir Persson Herlitz ett potentiellt mål för främmande underrättelsetjänster. Ryska GRU och FSB har länge haft Nato som prioriterat mål, och även Kina, Iran och Nordkorea visar stort intresse för alliansens hemligheter.

Vägen till topposition har varit lång. Hon började sin militära karriär först vid 24 års ålder, då som ensamstående mamma. Efter en tid som läkarsekreterare på BB på Östra sjukhuset i Göteborg valde hon 1991 att rycka in som plutonbefäl på dåvarande KA 4.

– Jag har alltid velat bidra till samhället. Vi pratar mycket om vilka rättigheter vi har, men väldigt sällan vilka skyldigheter vi har som medborgare, säger hon.

2004 var det nära att hennes militära bana fick ett abrupt slut. När Försvarsmakten lade ned Amf 4 i Göteborg där hon arbetade, övervägde hon att byta karriär. Hon antogs till polisutbildningen, men vid avskedsceremonin för förbandet insåg hon att hon ville stanna kvar.

– Jag blev varm om hjärtat och ville inte lämna den där gemenskapen. Dessutom var jag stolt över vad vi åstadkommit och kände att det vi gjorde var viktigt.

Tillsammans med sin man Fredrik Herlitz, som är brigadgeneral och ställföreträdande marinchef, utgör de Sveriges första generalpar. De försöker, om än med begränsad framgång, att undvika jobbsamtal hemma.

Persson Herlitz kommer närmast från ett tvåårigt uppdrag som chef för den svenska delegation som tillsammans med Schweiz övervakar gränsen mellan Nord- och Sydkorea. Uppdraget var utmanande med ständig spänning mellan de två koreanska staterna.

– Det var inte ovanligt att man vaknade av att en mina utlöstes av djur, skiftningar i marken på grund av regn eller av olyckshändelser vid utläggningen, berättar hon.

I Sydkorea samarbetade hon nära med amerikanska generaler, vilket gav henne viktiga insikter om USA:s förändrade militära prioriteringar.

– Jag har tagit del av USA:s nationella försvarsstrategi där det tydligt framgår att amerikanskt fokus ligger på andra områden än Europa. Jag tycker att det är fullt rimligt att Europa tar mer ansvar för vår egen säkerhet, säger hon, men tillägger att USA fortsatt signalerar ett starkt engagemang i Nato.

När hon tillträder sin nya position vill hon fokusera på att förbättra informationsdelningen mellan medlemsländerna.

– Vi gör det här gemensamt inom ramen för en allians. Då måste man dela information och dela den i tid. Gammal information har inte samma värde, förklarar hon.

Persson Herlitz vill bygga ut Nato:s egen underrättelsekapacitet för att minska beroendet av enskilda nationer. Hon ser behov av en mer underrättelsestyrd verksamhet för att möta dagens komplexa säkerhetsutmaningar.

– Jag tror att hela arbetet inom ramen för Nato behöver vara mer underrättelsedrivet, särskilt nu när vi är inne i en period av ständig konfrontation och våra motståndare söker efter svagheter att utnyttja, säger hon.

Med Ryssland som fortsätter sitt anfallskrig mot Ukraina och samtidigt driver hybridattacker mot Nato-länder, betonar Persson Herlitz vikten av sammanhållning och trovärdig avskräckning.

– Vi måste ha en trovärdig avskräckning så att vi inte hamnar i krig. Alliansen är avskräckande om vi håller ihop, om vi har en sammanhållning som är trovärdig och framför allt – att vi har förmågor som är trovärdiga.

När hon i juli tar steget in i Nato:s innersta cirkel markerar det inte bara en personlig milstolpe utan också Sveriges fördjupade integration i det västliga försvarssamarbetet.