Ingen ”bazooka” från lättade ledare i EU

EU andas ut efter att Donald Trump dragit tillbaka sina tullhot mot Grönland. Unionen försäkrar dock att den kommer att stå emot eventuella framtida handelspåtryckningar från USA.

Den amerikanska presidentkandidaten väckte oro tidigare i veckan när han hotade med omfattande importtullar på produkter från Grönland, som är en del av det danska kungariket och därmed omfattas av EU:s handelsavtal. Hoten skapade omedelbar spänning i de transatlantiska relationerna och framkallade oro på råvarumarknaderna, särskilt inom gruvnäringen där Grönland blivit allt viktigare som källa för strategiska mineraler.

– EU har både makten och verktygen för att stå emot sådana påtryckningar, förklarade Portugals premiärminister António Costa, som för närvarande är rådsordförande för EU, efter torsdagens toppmöte i Bryssel.

Trumps hot kom mitt under EU:s intensifierade ansträngningar att säkra tillgången till kritiska råvaror. Grönland har under senare år blivit geopolitiskt betydelsefullt på grund av sina rika förekomster av sällsynta jordartsmetaller och andra strategiska mineraler som är avgörande för grön teknik och försvarsapplikationer.

Den senaste tidens spänningar illustrerar tydligt hur råvaror blivit ett verktyg för geopolitisk maktutövning. EU-kommissionen har under det senaste året arbetat intensivt med sin Critical Raw Materials Act, ett ramverk för att minska beroendet av enskilda leverantörer, särskilt Kina.

– Vi måste diversifiera våra försörjningskedjor och skapa starkare partnerskap med pålitliga leverantörer, och Grönland är en sådan partner, påpekade EU:s handelskommissionär Valdis Dombrovskis vid en presskonferens.

Samtidigt har Danmark och Grönlands självstyre uttryckt lättnad över att situationen lugnat ner sig. Grönlands mineraltillgångar representerar en potentiell ekonomisk revolution för ön, som söker större ekonomiskt oberoende från Danmark.

– Vi välkomnar att spänningarna minskat, men detta visar hur viktigt det är att vi fortsätter utveckla vår mineralpolitik i nära samarbete med våra europeiska partners, sade Múte B. Egede, Grönlands regeringschef, i ett uttalande.

Analytiker menar att Trumps korta men intensiva hot avspeglar en bredare amerikansk oro över Kinas växande inflytande i Arktis. Kinesiska företag har visat stort intresse för investeringar i Grönlands gruvsektor, vilket väckt oro i Washington.

– Detta handlar egentligen inte bara om tullar utan om strategisk kontroll över resurser som är avgörande för framtida teknologisk utveckling, förklarar Lisa Winther, nordisk säkerhetsanalytiker vid Köpenhamns universitet.

Trots att hotet nu har tonats ned, har händelsen fungerat som en väckarklocka för EU. Under toppmötet beslutade unionens ledare att påskynda implementeringen av sin strategi för råvarusäkerhet och utöka investeringarna i Grönlands infrastruktur och utbildningssystem.

– Vi kan inte tillåta att EU blir en bricka i stormakternas spel. Vi måste agera självständigt och strategiskt, betonade Tysklands förbundskansler Olaf Scholz efter mötet.

Mineralmarknadens reaktion har varit försiktigt positiv, med stabiliserade priser på viktiga metaller som används i batteritillverkning. Flera europeiska gruvbolag med intressen på Grönland, inklusive danska Greenland Minerals, har sett en återhämtning i aktiekurserna efter en initial nedgång när Trumps hot först framfördes.

Händelseutvecklingen understryker den växande betydelsen av råvaror i internationella relationer. För EU innebär det en balansgång mellan att upprätthålla goda handelsförbindelser med USA samtidigt som unionen skyddar sina strategiska intressen i den arktiska regionen.

– Detta är knappast slutet på diskussionen, utan snarare början på en ny era där mineraler och metaller blir lika viktiga som olja var under det förra århundradet, avslutar António Costa.