Insikter från Ukraina ska hjälpa vid massevakuering i Sverige

Den civila beredskapen stärks med nya evakueringsövningar

I höst planerar länsstyrelsen på Gotland en omfattande evakueringsövning där 300 statister ska delta, rapporterar Sveriges Radio. Liknande övningar var vanliga under kalla krigets dagar, med den största i Stockholm 1961 då hela 30 000 personer deltog.

Men enligt Henrik Larsson, tillförordnad chef på avdelningen Befolkningsskydd vid Myndigheten för civilt försvar (MCF, tidigare MSB), har evakueringsövningar aldrig helt upphört i Sverige. De har fortsatt genomförts vartannat år runt Sveriges kärnkraftverk.

Det förändrade säkerhetspolitiska läget efter Rysslands invasion av Ukraina har dock satt den civila beredskapen i nytt fokus. Svenska myndigheter arbetar nu intensivt med att analysera hur ett eventuellt krig skulle påverka landet och förbereder nödvändig lagstiftning för sådana scenarier.

Ett viktigt arbete handlar om att kartlägga var det finns resurser för att ta emot stora folkgrupper vid en evakuering. MCF kommer i sommar att få utökade befogenheter i detta avseende.

”Då ska vi kunna säga till en länsstyrelse att evakuera 5 000 personer, och till en annan att göra plats för dem. Sedan är det ett landshövdingsbeslut att genomföra det,” förklarar Larsson.

Kriget i Ukraina har bidragit med flera viktiga lärdomar för Sveriges civila beredskap. Man har observerat hur Ryssland utnyttjade den massiva flyktingvågen västerut, vilket försvårade för Ukrainas militära rörelser. Miljontals människor gav sig ut på vägarna samtidigt, vilket skapade kaos.

De nordiska länderna planerar nu tillsammans för ett scenario där Ryssland skulle kunna tvinga fram flyktingströmmar mot Sverige via Baltikum och Finland, samtidigt som NATO genomför militära transporter i motsatt riktning.

”NATO ser Skandinavien som en enhet, och då måste vi också kunna agera som en enhet,” säger Larsson.

En annan viktig lärdom är betydelsen av noggrann registrering vid en massevakuering. Myndigheterna måste veta var människor befinner sig, vilka som har särskilda behov som sjukvård, vilka som har barn som behöver skolgång och vilka som behöver hjälp med transport.

”Vi har lärt oss från Ukraina att tillfälligt boende bara fungerar i något eller ett par dygn. Då handlar det kanske om idrottshallar, där man registrerar folk. Sedan gäller det att få ut dem till hotell, vandrarhem eller stugbyar. Det är ett jättepussel att lägga,” förklarar Larsson.

Han betonar även vikten av att informera människor om vad de bör ta med sig vid en evakuering, så att transportkapaciteten används effektivt.

Erfarenheter från Ukraina visar också fördelarna med en diversifierad fordonsflotta. I början av kriget hade elbilar en fördel då bränslebrist uppstod, men efter fyra års bombningar mot Ukrainas elnät är situationen nu omvänd – bränsleimporten fungerar medan elnätet är skadat.

”Det visar att det är svårt att säga vilket system som kommer att få svårt med försörjningen,” säger Larsson.

När det gäller framtida evakueringsövningar, inklusive den planerade i norra Sverige nästa år, tror Larsson inte att Sverige kommer att genomföra storskaliga övningar i samma omfattning som under kalla kriget. Kostnaderna skulle bli för höga.

Istället kommer man främst att involvera personer som redan är krigsplacerade för sådana uppdrag, med möjlighet för frivilliga att delta. Deltagare kan förvänta sig enklare förmåner som måltider under övningen och kanske lån av lämpliga kläder för dem som ska agera skadade.

Dessa förberedelser är en del av Sveriges ansträngningar att stärka samhällets motståndskraft i en allt mer osäker omvärld, där den civila beredskapen återigen fått en central plats i försvarsplaneringen.