Extrem köldknäpp drabbar norra halvklotet medan global medeltemperatur stiger

En ovanligt kraftig köldknäpp har svept in över flera områden på norra halvklotet under årets första månad, vilket skapat extrema vinterförhållanden från Skandinavien till Nordamerika och Asien.

I Ukraina upplever befolkningen den kallaste vintern på mer än ett decennium med temperaturer som sjunkit till cirka 20 minusgrader. Situationen förvärras av de humanitära konsekvenserna av kriget – hundratusentals hushåll i Kiev har drabbats av regelbundna strömavbrott och stått utan värme efter upprepade ryska attacker mot landets infrastruktur. I huvudstaden har myndigheter inrättat särskilda ”trygghetspunkter” där invånare kan söka värme, få tillgång till internet och ladda sina mobiltelefoner.

I östra Ryssland har rekordmängder snö fallit. På Kamtjatka-halvön rapporterar det hydrometeorologiska centrumet att regionen upplevt det största snöfallet på 60 år. Bara under första halvan av januari föll två meter snö, efter att nästan fyra meter redan fallit i december.

Samma oväderssystem påverkade också delar av Kina. Shanghai registrerade den största snömängden sedan 2018, vilket föranledde kinesiska myndigheter att stänga vägar i tolv provinser på grund av de farliga väderförhållandena, enligt nyhetsbyrån Reuters.

I Sverige har kylan varit särskilt påtaglig i de norra delarna. Flera orter i Norrbotten har slagit köldrekord. Pajala har upplevt den kallaste januarimånaden sedan mätningarna började 1940. I Karesuando uppmättes en medeltemperatur på hela 21,9 minusgrader, något som inte har inträffat sedan 1893 – för 130 år sedan.

Sverker Hellström, klimatexpert på SMHI, förklarar att den extrema kylan beror på jetströmmarnas ovanliga beteende:

”Jetströmmarna, som rör sig tio kilometer upp i luften runt norra jordklotet, har legat i ett vågliknande mönster. Beroende på hur jetströmmarna rör sig trycks luften åt olika håll. Nu har de legat stilla på ett sätt som gör att varmluften hamnar längre söderut. Det gör att vi i till exempel Sverige ligger i kalluft nästan hela tiden.”

Han påpekar att stillastående strömmar under så långa perioder är sällsynta och normalt endast inträffar en eller två gånger per decennium.

Även stora delar av Nordamerika har drabbats av extrema vinterförhållanden. I Kanada och USA har flera områden utsatts för svåra vinterstormar och rekordlåga temperaturer. Mellanvästern och de sydöstra delarna av USA drabbades särskilt hårt. Flera viktiga transportleder tvingades stänga och elnätet utsattes för stor belastning på grund av den ökade efterfrågan på uppvärmning.

I delstaten Minnesota, där temperaturen sjönk till omkring 30 minusgrader, tvingades skolor hålla stängt. I New York meddelade borgmästare Zohran Mamdani att staden hade förberett sig med över 300 000 ton salt till vägarna för att möta extremkylan. I Florida blev det så kallt att leguaner, som är känsliga för låga temperaturer, föll stelfrusna från träden.

Trots dessa regionala köldrekord visar globala mätningar att januari 2026 fortfarande har varit varmare än normalt sett ur ett globalt perspektiv. Hellström bekräftar att månaden placerar sig omkring femte plats bland de varmaste januarimånaderna någonsin registrerade. Detta illustrerar den paradoxala utvecklingen med klimatförändringarna, där extremer kan förekomma åt båda håll.

På södra halvklotet har extrema värmeböljor slagit till. Södra Australien har upplevt temperaturer över 50 grader, medan Chile och argentinska Patagonien har drabbats av förödande skogsbränder som krävt ett tiotal människoliv och tvingat tusentals att evakuera.

”Det har varit extremer åt båda håll. Extra kalla områden, som Skandinavien, har dragit ner den globala medeltemperaturen något, men sett till hela jorden fortsätter den uppvärmande trenden”, avslutar Hellström.