Bristande kompetens vid LSS-boendet Tunnlandsgatan uppmärksammas

På LSS-boendet Tunnlandsgatan i Göteborg har omfattande brister pågått under lång tid. Boendet lex Sarah-anmäldes till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i höstas efter att boende utsatts för tvångs- och begränsningsåtgärder, dåligt bemötande och uteblivna insatser.

Segal Mohamed, 29, är en av de boende som tidigare berättat för DN om övergrepp och att inte bli lyssnad på. Enligt cheferna och lex Sarah-utredningen är det framför allt ledningen som har brustit. Bristande struktur har gjort det svårt för personalen att utföra sitt arbete på ett korrekt sätt.

– Det är mycket rutiner som har fallerat. Men jag kan också se att det inte är personal som har misskött sig. De har hjärta och engagemang, säger Rose-Marie Karlsson, tillförordnad enhetschef på Tunnlandsgatan.

Idag menar cheferna att situationen förbättrats. Trygghetslarmen ska nu fungera och alla anställda kan logga in i systemet där avvikelser rapporteras. Men i en egenuppföljning från december konstateras att det fortfarande återstår ”ett stort arbete” för att åtgärda problemen. Den största utmaningen identifieras som bristande kompetens.

– Ett förändringsarbete tar lång tid, säger Anna Lifjorden, avdelningschef för funktionsstödet utförarenhet nordost/sydväst i Göteborg.

Omfattande kompetensbrister

Lex Sarah-anmälan avslöjar att trots att majoriteten av personalen har utbildning och flera års erfarenhet, finns det brister i kompetens ”utifrån målgrupp och uppdrag”. Listan över områden där olika medarbetare saknar kunskap är lång och omfattar allt från mänskliga rättigheter och sekretess till alternativ kommunikation och hantering av tvångsåtgärder.

– Ja, det är allt, konstaterar Rose-Marie Karlsson, men tillägger att det inte innebär att alla i personalen har brister inom samtliga områden:

– Hos många finns det saker som inte har fungerat. Hos många finns också saker som fungerar väldigt bra.

För att åtgärda situationen har flera utbildningsinsatser redan genomförts gällande bland annat diagnoser, kommunikation och hygien. Fler utbildningar planeras framöver.

Orealistiska förväntningar

Cheferna ser det dock inte som realistiskt att alla medarbetare ska ha fullständig kunskap om samtliga boendes individuella stödbehov.

– Det är en servicebostad för tio personer med enormt stora och komplexa behov. Vi kommer aldrig nå full kompetens hos varje medarbetare, eftersom våra brukare behöver så olika insatser. Ingen i hela världen kan lära sig allt här, säger Rose-Marie Karlsson.

För att hantera situationen planeras nu en omorganisering där personalen delas upp i två arbetslag. Varje medarbetare behöver då ha kompetens om hälften så många boende, vilket även innebär att de boende får mer kontinuitet genom att träffa färre antal anställda.

– Det är personalens totala kompetens som ska tillgodose den enskildes behov, förklarar Anna Lifjorden.

Nationellt problem inom LSS-verksamheter

Kompetensbristen på Tunnlandsgatan är inte ett isolerat fall. Efter vanvårdsskandalen på serviceboendet Hundraårsgatan i Göteborg genomfördes extrakontroller av 30 liknande enheter i Göteborg. Resultatet visade återkommande brister som måste åtgärdas för att de boende ska få det stöd de har rätt till enligt lag.

Riksförbundet FUB genomförde förra året en nationell enkät med anhöriga om LSS-bostäder som bekräftar den oroväckande utvecklingen.

– De senaste åren ser vi försämringar i en insats som tidigare har fungerat hyfsat bra. Vi ser en kompetensbrist hos baspersonalen som jobbar närmast de boende, som leder till att omvårdnaden många gånger inte fungerar, säger Eva Borgström, intressepolitisk samordnare på FUB.

Hon påpekar att även om anställda har god formell kompetens, exempelvis undersköterskeutbildning, kan de fortfarande sakna rätt kompetens för sitt specifika uppdrag på ett LSS-boende.

– Det behövs en närvarande chef. Vi ser att det uppstår bristande kompetens på grund av dålig och otillräcklig ledning, tillägger Borgström.

Nästan 30 000 vuxna svenskar bor i bostäder med särskild service, en boendeform som tillkom för att personer med omfattande funktionshinder ska få tillgång till en lämpligt anpassad bostad med service och omvårdnad.