Kristersson om Tidösprickan: Ingen dramatik

Den politiska sprickan kring uppehållstillstånd vidgas

Oenighet mellan regeringen och Sverigedemokraterna har uppstått kring det omtvistade förslaget att omvandla permanenta uppehållstillstånd till tillfälliga. Frågan diskuterades intensivt under ett möte med partiledarna inom Tidösamarbetet på tisdagen, vilket ledde till att SD:s partiledare Jimmie Åkesson anlände sent till sin egen pressträff.

”Vi är inte helt överens”, medgav Åkesson efter mötet, vilket antyder spänningar inom regeringssamarbetet i denna känsliga migrationspolitiska fråga.

Statsminister Ulf Kristersson tonade dock ned konflikten och menade att situationen inte är dramatisk. ”Utredningen har kommit och den tittar vi på nu. Den har inte uppfyllt allt som direktiven utställde på den utredningen, så vi tittar nu på möjligheten att komplettera den”, förklarade Kristersson för journalisterna.

Enligt regeringens bedömning saknar den nuvarande utredningen förslag om en realistisk väg till svenskt medborgarskap för personer som verkligen vill stanna i Sverige långsiktigt. Denna brist anses vara ett betydande hinder för att kunna genomföra förslaget i dess nuvarande form.

”Den måste kompletteras om den ska kunna genomföras”, betonade Kristersson och pekade därmed på att ytterligare arbete krävs innan förslaget kan bli verklighet.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) var försiktig med att ge detaljer om hur denna komplettering ska se ut och menade att det ”återstår att se” vad det kommer att innebära i praktiken. På frågan om förslagen kommer att förverkligas före nästa val gav Strömmer ett svävande svar.

”Både var en sådan här reform ska landa innehållsmässigt och över vilken tidshorisont som den ska genomföras”, måste diskuteras vidare enligt justitieministern, vilket antyder att tidsplanen fortfarande är oklar.

Det omdiskuterade förslaget, som presenterades av regeringens utredare under hösten, har mötts av stark kritik från flera remissinstanser. Förslaget skulle innebära att permanenta uppehållstillstånd för asylsökande och deras anhöriga skulle kunna återkallas – en radikal förändring i svensk migrationspolitik.

Enligt utredarens beräkningar skulle mellan 98 000 och 180 000 personer kunna omfattas av den nya lagen. Samtidigt visar samma bedömning att majoriteten av dessa personer sannolikt ändå skulle få stanna i Sverige även om lagen infördes. Detta eftersom de redan uppfyller kraven antingen för svenskt medborgarskap eller för status som varaktigt boende i Sverige.

Frågan har blivit en politisk stötesten inom Tidösamarbetet. Sverigedemokraterna har länge drivit en restriktiv migrationspolitik och vill se en striktare tillämpning, medan Moderaterna och övriga regeringspartier förefaller mer försiktiga i implementeringen och vill se tydligare vägar till permanent uppehälle för vissa grupper.

Denna meningsskiljaktighet reflekterar en bredare debatt inom svensk politik om hur migrationspolitiken ska utformas efter den stora flyktingvågen 2015, som ledde till omfattande förändringar i svensk lagstiftning på området.

Förslaget representerar en fortsättning på den åtstramning av migrationslagstiftningen som inleddes under föregående regering och som Tidöpartierna nu vill ta ytterligare steg med. Den huvudsakliga stridsfrågan verkar nu handla om balansen mellan en restriktiv politik och praktiskt genomförbara lösningar som håller för rättslig prövning.

Experter på migrationsrätt har tidigare varnat för att retroaktiva förändringar i uppehållstillstånd kan vara problematiska ur både juridisk och humanitär synvinkel. Flera människorättsorganisationer har också uttryckt oro över förslagets konsekvenser för integrationen och den personliga tryggheten hos berörda individer.

Hur denna politiska knut ska lösas innan nästa val återstår att se, men det står klart att frågan kommer att förbli en utmaning för regeringssamarbetet under den närmaste tiden.