Kristersson öppnar för nya konstellationer

Ett definitivt valresultat dröjer till på onsdag. Statsminister Ulf Kristersson öppnar redan nu för nya politiska konstellationer i arbetet med att bilda en regering.

– Det blir väldigt komplicerade samtal, antagligen på båda sidor, säger han.

Valnattens siffror är preliminära. Valmyndigheten ska räkna färdigt förtidsröster, utlandsröster och övriga sent inkomna röster. Först efter onsdagens slutliga sammanställning kan mandatfördelningen i riksdagen fastställas.

Redan nu står det klart att läget blir svårnavigerat. De traditionella blocken – det rödgröna med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, samt det högeralternativ som består av Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna – tycks vara nästan jämnstora. I ett sådant läge kan vågmästare och partier som tidigare befunnit sig på olika sidor avgöra vilken regering Sverige får.

De svenska reglerna gör att en regering inte behöver ha egen majoritet i riksdagen. Det räcker att färre än hälften av ledamöterna röstar emot en ny statsminister. Den som leder landet ska alltså tåla en hel del motstånd, men behöver inte samla alla på sin sida. Det är talmannen som formellt leder regeringsbildningen och som efter onsdagens besked kan ge en partiledare i uppdrag att sondera.

Kristerssons uttalande om nya konstellationer är anmärkningsvärt, men inte unikt. Svensk politik har under 2000-talet präglats av alltmer upplösta blockgränser. Efter valet 2018 bildades en socialdemokratisk och grön regering med stöd av Centerpartiet och Liberalerna, två partier som tidigare i första hand sökt sig till höger. Det samarbetet blev känt som Januariavtalet och innehöll överenskommelser om bland annat bostadsmarknad, arbetsrätt och skatter.

Kristersson har också egna erfarenheter av komplexa förhandlingar. Efter valet 2022 lyckades han forma en regering med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med Sverigedemokraterna som stödparti. Det samarbetet, Tidöavtalet, har kommit att prägla svensk politik under hela mandatperioden och har gjort SD till en central maktfaktor trots att partiet sitter utanför regeringen.

Nu kan motsvarande pussel läggas på nytt, men med ett annat utgångsläge. Centerns inställning blir avgörande om det rödgröna blocket ska samla en majoritet. Partiledaren för Centerpartiet har länge varit tydlig med att partiet inte vill samarbeta med Sverigedemokraterna, vilket begränsar Kristerssons handlingsutrymme om han vill behålla en högerregering. Samtidigt har Liberalerna och Kristdemokraterna en historia av att vilja ingå i en borgerlig regering, men de har också vittnat om svårigheterna med att styra tillsammans med SD.

Frågan om nya konstellationer handlar därför inte bara om vilken blockbokstav partierna har, utan om vad de är beredda att förhandla bort. Regeringsbildningen lär komma att kretsa kring några av de mest laddade politiska frågorna: migration och integration, energi- och klimatpolitik, rättspolitik och hur statsfinanserna ska skötas. Det handlar om budgetramar, skatter och reformutrymme, och här är partierna fortfarande långt ifrån varandra.

För ekonomin spelar det roll hur snabbt en ny regering kommer på plats. Den svenska kronan har under flera år varit svag, och utdragna regeringsförhandlingar brukar skapa oro på finansmarknaderna. Marknaden gillar förutsägbarhet. En regering som inte kan presentera en budget i tid riskerar att skicka signaler om politisk instabilitet, och det är något både investerare och omvärlden följer noga.

Internationellt är insatserna också höga. Sverige har nyligen gått med i Nato och står inför ett tufft säkerhetspolitiskt läge i Europa. Samtidigt kämpar hushåll och företag med höga priser och en avmattning i konjunkturen. Den som ska leda landet behöver kunna hantera både kriser och långsiktiga strukturreformer, med en riksdag som möjligen är mer splittrad än på mycket länge.

Under dessa förutsättningar är det inte förvånande att statsministern själv förväntar sig komplicerade samtal. Frågan är vem som till slut går att ena. En sak är säker: onsdagens slutliga siffror ger bara startskottet för det politiska spelet. Själva regeringsbildningen kan ta både veckor och månader, och ingen kan i nuläget med säkerhet säga vilka partier som kommer att ingå i nästa regering eller vilka uppgörelser som krävs. Kristersson har sagt att han är beredd att utforska vägar som tidigare setts som stängda. Om han lyckas, eller om något annat alternativ växer fram, avgörs i slutändan av hur långt partierna är beredda att gå för att få inflytande – eller för att hålla motståndarna borta från makten.