Kritik mot att L vill förbjuda fula skolor: ”Har hon helt tappat det?”

Liberalerna vill förbjuda fula skolor i Sverige

Utbildningsminister Simona Mohamsson från Liberalerna har lagt fram ett kontroversiellt förslag om att förbjuda byggandet av fula skolor i Sverige. I en intervju med Expressen framhåller ministern att estetiskt tilltalande skolmiljöer kan förbättra elevernas prestationer och den allmänna skolmiljön.

”Jag hade gärna velat se att folk turistar runt i Sverige för att titta på alla vackra skolor,” säger Mohamsson till tidningen.

Förslaget kommer i en tid då den svenska skolan står inför flera utmaningar, inklusive lärarbrist och resultatskillnader mellan olika skolor. Liberalernas initiativ fokuserar på den fysiska miljön som en viktig aspekt av utbildningskvaliteten. Enligt Mohamsson kan en attraktiv skolmiljö ge elever en positiv känsla – rentav ”gåshud” – när de kommer till skolan.

Detaljerna kring vem som ska avgöra vad som är fult eller vackert är ännu inte fastställda, men utbildningsministern antyder att Boverket skulle kunna få denna uppgift. Detta skulle innebära ett nytt ansvarsområde för myndigheten, som traditionellt arbetar med samhällsplanering, byggande och boende.

Mohamsson betonar att befintliga skolor som anses ”fula” inte behöver rivas, men att de gärna får förskönats vid framtida renoveringar. Hon är tydlig med att ekonomiska besparingar inte ska göras på skolbyggnadernas utseende.

”För då är inte steget jättelångt till att också spara in på behöriga lärare eller riktiga böcker,” förklarar hon.

Förslaget har väckt starka reaktioner från oppositionspartierna. Centerpartiets utbildningspolitiske talesperson, Niels Paarup-Petersen, riktar skarp kritik mot ministern och menar att hon har fel fokus i en tid då skolväsendet står inför andra, mer akuta utmaningar.

”Istället för att göra något åt lärarbristen så börjar hon lagstifta om hur skolor ska se ut och vad elever ska ha på sig? Har hon helt tappat det?” frågar Paarup-Petersen retoriskt i sin kommentar.

Han fortsätter ironiskt: ”Jag vill ha enhörningar i varje klassrum som dansar Svansjön medan de spelar Tjajkovskij och reciterar Selma Lagerlöf. Men mest av allt vill jag ha riktiga lärare in i varenda klassrum.”

Även Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson Anders Ygeman har reagerat på förslaget. Han menar att det är Liberalerna själva som bär ansvaret för många av de skolmiljöer som nu kritiseras.

”Tidörregeringen har låtit skolkoncernerna starta skolor i industriområden och avlagda Anticimex lokaler”, skriver Ygeman i en kommentar.

Förslaget kommer i en tid då friskolereformen och dess konsekvenser debatteras intensivt i Sverige. Kritiker menar att vissa fristående skolaktörer har prioriterat ekonomisk vinst framför kvalitet i lokaler och undervisning, medan försvarare av systemet pekar på valfrihet och innovativa pedagogiska metoder.

Den svenska skolarkitekturen har en rik historia med flera kända exempel på betydande byggnader, från de pampiga läroverk som byggdes under 1800-talet till funktionalistiska skolbyggnader från mitten av 1900-talet. Under senare decennier har skolbyggnader ibland kritiserats för att vara utformade med fokus på ekonomi snarare än estetik eller pedagogik.

Mohamssons förslag väcker frågor om hur estetiska värderingar kan formaliseras i lagstiftning och vilka konsekvenser ett sådant regelverk skulle få för kommunernas redan ansträngda ekonomi och för byggprocesser. Det återstår att se om förslaget kommer att utvecklas till ett konkret lagförslag och hur det i så fall skulle utformas i praktiken.